Sverigedemokraterna kommer inte att få något inflytande på Gotland men de drygt 2 000 gotlänningar som röstade på dem på Gotland visste troligen inte att de samtidigt röstade på fortsatt rödgrön majoritet med Åke Svensson som främste ledare.
Åke Svensson pratade om förtroende vid fullmäktige i går. Han ville markera att de rödgröna har störst förtroende på Gotland och han själv har fullt förtroende bland dessa partier och sympatisörer för sitt ledarskap.
Nu vann varken Åke Svensson eller Socialdemokraterna några framgångar i valet. Åkes parti tappade 1 000 röster på ön, det är mycket, och man tappade klart mest procentuellt sett av alla partier i fullmäktige. Att Socialdemokraterna sitter kvar beror på att de bildat allians med Miljöpartiet och Vänsterpartiet, två partier som tillsammans ökade lika mycket som S tappade. Så det där med förtroende är också relativt.
Förtroendet bland alla oss andra ökade dock inte nämnvärt i samband med gårdagens sammanträde med fullmäktige. Jag har full förståelse för att Åke Svensson är extremt pressad efter Björinge-affären men det går inte att skylla på någon annan i hur detta har hanterats. De flesta vill inget annat än förstå vad som hänt men Åke Svenssons svar är att regionstyrelsen inte längre har förtroende för Jan Björinge.
När man vet att inte ens det är sant så blir det fel. Igen. Det är den rödgröna majoriteten i regionstyrelsen som inte längre har förtroende för Björinge.
Åke Svensson var ovanligt strikt och formell när han gav en förklaring till fullmäktige men kunde ändå, till slut, inte hålla sig från en svenssonsk rallarsving: ”Jag har fascinerats av att så många vet så mycket” sa han om de diskussioner och kommentarer som flödat sedan Björinge fick sparken i början av veckan.
Ja, Åke, så är det. Men upplys oss då om det du vet men ingen annan förstår.
I går kunde Helagotland visa att samtliga förvaltningschefer gav Björinge sitt stöd och förtroende. Ett slående avslöjande i all sin enkelhet eftersom det visar så tydligt var förtroendet brast och att det kanske handlar om ett par, förvisso strategiska, personer.
Men den bild som Åke Svensson med sån emfas hållit fast vid, att det fanns ett utbrett uppror mot Björinge fick sig ännu en törn.
Innan gårdagens sammanträde inleddes förberedde moderate fullmäktigeledamoten Jesper Skalberg Karlsson presidiet och regionråden på att han hade frågor om Björinge under punkten ”Frågor” i slutet av dagordningen.
Då gjordes det klart att inget av de regionråd till vilka frågorna var ställda skulle vara kvar så dags på dagordningen. De hade andra åtaganden som gjorde att de var tvungna att lämna. En fredagkväll...
De orsaker till entledigandet som anförs av regionledningen gör som sagt inte att man förstår men när man inte har hela bilden kan man inte heller bedöma rimligheten fullt ut. Däremot har Björinge, allmänheten och fullmäktige rätt att få veta om regionledningen anser att sättet man hanterade det hela på var relevant eller om man kanske, med eftertankens kranka blekhet, borde be om ursäkt för åtminstone detta.
Det bristande förtroendet man har skapat genom den förskräckliga hanteringen av Björinge, har man nu att bära med sig när man ska övertyga om att man har en plan för hur Gotland ska styras under den kommande mandatperioden.
Stöd har man politiskt av fyra partier eftersom FI ju också är ett uttalat vänsterparti. Med 37 mandat mot de borgerligas 31 har man en stabil majoritet och SD med sina tre kommer aldrig att kunna utgöra nån vågmästarroll.
I går gjorde dock partiet debut i talarstolen för att berätta att man inte har någon politik och att man därför tänker lägga ner sina röster.
Det är makalöst att SD på Gotland fortsätter att påstå att de är så nya att de inte hunnit forma någon lokal politik.
Partiet har ställt upp i tre val nu på Gotland. På åtta år borde man ha fått ihop en politisk plattform, för dessa ritas ju inte om från grunden för att man byter ordförande.