Det är väl känt och analyserat vid det här laget. Omger man sig bara med personer som stryker en medhårs och viftar bort relevant kritik som illvilligt spel så hamnar man till slut lite för långt från verkligheten för att det ska bli hållbart. Fallet kan bli hårt.
Efter att ha berättat om en mångmiljonskandal av sällan skådad art, får Åke Svensson frågan om han tänker avgå, eftersom det är han som begått blundern.
Nej, det tänker han inte för han har frågat sina kamrater i den övriga majoriteten och de stödjer honom fullt ut. Nu är detta i sig värt att notera och förhoppningsvis kommer annars mycket rättrådiga och rakryggade Brittis Benzler (V) med en förklaring till detta ställningstagande snart.
Men Åke frågar fel personer.
Det är inte sina egna han ska fråga om förtroendet, det är alla oss andra. För nu handlar det inte om hans roll som ledare för Socialdemokraterna eller den rödgröna majoriteten.
Nu handlar det om hans roll som ledare för oss alla och våra gemensamma tillgångar.
Att skriva på en mångmiljonaffär helt utan kompetens, helt utan att rådfråga en jurist, sin styrelse, ja vem som helst som kunde bistå med ett gott råd, det är ett bevis på makalöst dåligt omdöme.
Sen vad som är orsaken: utbrändhet, överbelastning eller lite för mycket press från alla håll och kanter kan man diskutera.
Det är lätt att känna empati med Åke Svensson i den sits han nu sitter. Det är inget man önskar ens sin värsta fiende och talesättet eftertankens kranka blekhet har väl aldrig varit mer aktuellt.
Men nu är det inte en olyckshändelse som inträffat. Det går inte att vare sig bortförklara eller skämta bort det som hänt, det är för allvarligt helt enkelt.
Att inte ens ge en antydan av ödmjukhet inför att frågan är större än vad den rödgröna majoriteten tycker som sitt eget agerande är ett symptom på något som inte är sunt.
Och när diskussionerna redan handlar om vem som ska efterträda Åke Svensson är mycket av loppet redan kört.
Frågan är inte om Åke Svensson måste gå utan när och om han gör det självmant eller inte.
Skadorna är omfattande på så många plan att även om Åke Svensson har orubbat förtroende hos sina egna så kommer han ha svårt att skapa förtroende i andra sammanhang där företagare eller privatpersoner är beroende av hans insatser.
Regionens fastighetsbolag, förkortat Gneab, hade inte ett enda styrelsemöte under hela 2014.
Därför borde det inte ha varit en överraskning när året började närma sig sitt slut och det bland annat inte fanns någon årsredovisning.
Bolaget hade det knöligt mycket på grund av att dess vd drabbades av sjukdom, men vd jobbar på styrelsens uppdrag. Det är styrelsens uppdrag att utse vd och se till att verksamheten sköts enligt lagar och regler.
I styrelsen sitter också Brittis Benzler (V), Eva Nypelius (C), Stefaan De Maecker (MP) och Rolf Öström (M). Eftersom inga möten har hållits är det omöjligt att kontrollera vilka insatser som gjorts från dessa för att få kontroll över verksamheten.
Ansvaret vilar på Åke Svensson men hela bakgrunden behöver klarläggas för hur det kunde hända.
Frågan vilket stöd chefer inom Region Gotland har i sitt arbete har den senaste tiden blivit brinnande aktuell.