Erik Fransson, Gotlands Folkblad, tycker att jag ”går i försvar” när jag kritiserar regionens högst ansvarige politikers angrepp på lokala medier.
Det ligger mycket i det. Jag är nämligen en stark försvarare av fri press.
Lika starkt försvarar jag att rätt ska vara rätt.
Björn Jansson (S), regionstyrelsens ordförande, har under flera års tid i svepande ordalag påstått att lokala medier är politiskt vinklade. Varje gång jag ifrågasatt detta och bett om förtydliganden har det bemötts med tystnad.
Däremot har både den förrförre och nu också den rådande politiske chefredaktören ryckt ut till hans försvar.
Alla får självklart kritisera medier, även högt uppsatta politiker. Men gärna då konkret och sakligt.
Inte bara konstatera att man inte gillar nyhetsvärderingen eller rubriker.
Särskilt inte i en tid då starka krafter sprider misstro och väldigt medvetet jobbar hårt för att undergräva mediernas trovärdighet. Att agera nyttig idiot åt dessa krafter spär på en utveckling som kan ta en ände med förskräckelse.
Inte heller har jag påstått att det bara är sånt som kan prövas publicistiskt som ”får” framföras. Tvärtom har jag uppmanat att i första hand kontakta ansvarig utgivare.
Om en redaktion vägrar rättelse på det som varit felaktigt är det allvarligt.
Lika allvarligt är om man frångår den klassiska principen om allsidighet. Det är inte god journalistik att bara ge en sida av saken.
Om Björn Jansson anser att lokala medier är så dåliga och politiskt vinklade att han gång på gång prioriterar att ta upp detta i sina ”brev till allmänheten” på Gotlands Folklblads ledasida, då måste han också kunna förklara sig när han får frågor.
Han borde definitivt ta upp det med berörda mediechefer. Så länge han sveper med allmän missnöjdhet skärs alla över en kam.
Han tiger still medan de som läser måste undra hur gotländska medier kan få förvränga och agera politiskt utan att någon mer än Björn Jansson reagerar.
Vad gäller Erik Franssons kritik av dålig journalistik genom exemplet på demensboendet i Trelleborg håller jag med honom att reportage som bara ger fler frågor istället för svar, är dålig journalistik.
Jag kan för lite om just fallet i Trelleborg där jag inte riktigt förstår vad som var fel i rapporteringen.
Men vi har ju andra exempel varav rapporteringen kring Carema (Koppargården) väl är den mest anmärkningsvärda och som fortfarande, trots att den byggde på missförstånd, utgör en viktig grund för dagens debatt om vinstförbud i välfärden.
Det finns också den aktuella rapporteringen kring apoteksreformen där äpplen blandats med päron vilket ger en missvisande bild av verkligheten. (Läs mer om detta under Liberal kommentar).
Journalistik är ingen vetenskap. Den ger oss olika bilder från olika perspektiv och nedslag i verkligheten. Den ska självklart för den skull vara korrekt och saklig. Det som blir fel ska rättas.
Det är en helt annan sak än att som politiker regelbundet och i allmänna ordalag påstå att medierna är politiskt vinklade.