Ännu en mjölkbonde på Gotland har tvingats ge upp.
Det är hisnande summor som krävs för både köp och investeringar i en gård om man ska driva den så den blir lönsam. Somliga undrar vad som är problemet när folk i allt mindre utsträckning vill dricka mjölk och äta kött. Det är väl snarare bra eftersom det under produktionen av både mjölken och köttet släpps ut stora mängder växthusgaser?
Det bildas växthusgaser, det är sant, men det är knappast kossan som är den största boven i det dramat. Men det är enklare att skylla på henne än att rikta ljuset mot de verkliga problemen, utsläppen från transporter som till stor del drivs av fossila bränslen.
Skjut gärna kon men ge fan i min SUV.
Coop kör för närvarande en uppmärksammad reklamkampanj som går ut på att vi måste äta mindre kött. Det äger sin riktighet inte bara för klimatets skull utan också för vårt sätt att leva. Våra kroppar kräver inte samma föda i dag som de gjorde när vi jobbade på åkrarna och i gruvan.
Men kött är inte kött.
Coop pratar om utsläpp i förhållande till köttet och mjölken som om det gör detsamma om man ser på en kotlett i Irland och en i Sverige.
Det borde vara allom bekant vid det här laget att Sverige har mycket hårdare regler för hur vi framställer vår mat, både vad gäller miljö och djuromsorg.
Kon är också så mycket mer än en mjölkproducent. Accepterar vi att svenska mjölkgårdar läggs ner efter hand som de konkurreras ut av utländska alternativ får vi också acceptera att det öppna landskapet växer igen.
Kon är nyckeln till hela det svenska landskap som hyllas i sånger, bilder, filmer och människors hjärtan.
Om det öppna landskapet ska ställas mot planetens framtid är ju valet enkelt men som med så mycket annat är det ju inte så enkelt.
Försvinner gårdarna en efter en på landsbygden så försvinner också stora delar av underlaget för service och andra företag.
Man kan inte samtidigt ha en plan att landsbygden ska leva och stillatigande se på när gårdar läggs ner.
Om man ser lantbruket och svensk livsmedelsproduktion som det största klimathotet behövs alternativa planer för vad man ska leva av på landsbygden framöver, och hur det öppna landskapet ska kunna upprätthållas utan betande djur.
Med det sagt är det självklart positivt att vi börjat (tvingats) tänka mer hållbart när det gäller vad vi äter.
Det finns väldigt mycket gammal kunskap som behöver dammas av gällande olika råvaror. Bönor och spannmål och annat som inte passat in när maten ska förädlas så snabbt och billigt som möjligt.
Men som är väldigt mycket bättre både näringsmässigt och när det gäller inverkan på vårt klimat.
Vi behöver inte helt sluta äta kött, särskilt inte om vi väljer klimatsmartast alteternativ, det vill säga svenskt.