Det gör mig lite förundrad att läsa Hanna Westeréns replik på min replik på hennes inlägg om ”borgerlig feminism” och flygskatt.
Inte bara för att hennes replik kommer efter två veckor, jag blir också förvånad över hur korkad hon måste tycka att jag är. Hur ska man annars tolka att hon trodde jag menade att svenskar skulle flyga från andra närliggande länder om Sverige skulle införa en nationell flygskatt? (”Det är möjligt, kanske rentav troligt, att en del skåningar fram över kommer att börja flyga via Kastrup istället för Sturup eller vilket exempel en nu vill lyfta fram”).
När jag, och väldigt många andra, menar att utsläppen inte kommer att minska för att Sverige inför en flygskatt menar jag att det inom EU finns ett kvotsystem för utsläpp. Där ingår överenskommelser om hur utsläppen ska minska just för att det är gemensamma beslut som krävs för att nå resultat. Visst kan vi hoppas att de tillgängliga utsläppsrätterna inte kommer att utnyttjas men vi kanske inte ska hålla andan under tiden.
Svenskarna kommer inte ens att flyga mindre enligt regeringens egen utredning, flygandet kommer att fortsätta öka, dock (kanske) i mindre takt.
Så vad är då flygskatten värd mer än att döva vårt samvete? HUR minskar utsläppen genom en svensk flygskatt. Det var det jag ville att Hanna Westerén skulle förklara.
Inte påpeka att klimatet måste räddas för där finns ingen avvikande uppfattning från min sida.
Inte heller tycker jag det är smart att flyget inte beskattas alls. Men om man vill ha resultat för klimatet får man hitta lösningar som faktiskt minskar utsläppen, inte bara tillför 1,8 miljarder kronor till statskassan.
Vill man ha in pengarna får man säga att det är det som är syftet.
Vad gäller feminism så finns det enligt mig bara en sort. Kvinnor och män ska ha lika villkor, samma rättigheter, samma skyldigheter. Halva makten, hela lönen. Allt det där ni vet.
Därför blir Hanna Westeréns fråga för mig totalt obegriplig: ”Är en arbetsplats feministisk för att den domineras av kvinnor, eller för att vd råkar vara kvinna?”.
Nej, vem har påstått det och vad har det med saken att göra?
Det jag ville ha svar på var detta: ”När man hävdar att skattepengar inte ska användas till vinster i privata företag gäller det enbart välfärdsföretag. Däremot går det hur bra som helst att plocka ur vinster ur ”typiskt manliga” företag som bygger, underhåller och installerar saker”.
Svara gärna på det istället för att försöka få det till att jag ”pekar ut vilka branscher kvinnor helst ska hålla sig till”. Även det en i mina ögon obegriplig tolknig av det jag skrivit.
Jag tycker att kvinnors och mäns företagande ska behandlas lika. Nu har vi kvinno- och mansdominerande branscher, det är inget som jag eller någon annan förespråkar.
Men varför ska det vara helt okej att skattepengar (kan) plockas ut som vinster i vissa branscher, men förbud ska krävas i andra?
Hanna Westerén tror att mina frågor är retoriska men det är de inte.
Jag vill verkligen ha svar och förstå varför man har så olika inställning till företag som verkar på offentliga uppdrag.