Den dyra journalistiken har fått konkurrens av innehållets snabbmat, med följdverkningen att allt färre har tid eller lust att betala för innehållets morötter och rågbröd.
Så skriver Anette Novak, ansvarig för Medieutredningen som lämnades över till kulturminister Alice Bah Kuhnke i måndags.
Förutom en välskriven och välformulerad inledning av betänkandet innehåller det många ställningstaganden som är som ljuv musik för en demokrat och publicist.
Utgångspunkterna i betänkandet som ska ligga till grund för Sveriges nya mediepolitik är vikten av att medborgarna har rätt till saklig och bred information om det som händer, och ska hända, i vårt samhälle. Och att detta är ett problem i dagens medieflöde.
”Polariseringen och desinformationen ökar – det är allt svårare att skilja sant från falskt. Fler och fler attraheras av förenklade politiska budskap, halvsanningar och ibland rena lögner. Allt färre kommuner saknar journalistisk närvaro”.
Man får tycka precis vad man vill men det ska vara klart och tydligt vad som är sant och inte. Problemet med den desinformation som sprids i dag är inte att det handlar om tolkningar av verkligheten. Det är rena lögner som sprids, nu senast genom nån sorts flygbladsattack i gotländska brevlådor.
Medieutredningen har också haft medborgarnas behov, önskemål och förutsättningar i fokus vilket är bra och viktig.
I de samtal och undersökningar som gjorts visar det sig att en av fyra svarade att de ibland eller ofta upplever att det sker förändringar i närmiljön utan att de har blivit tillräckligt informerade för att ha en chans att påverka. Det här är hela journalistikens kärna, det demokratiska uppdraget.
Därför måste också statens stöd och styrning utgå från demokratiska grundregler. För att komma ifråga för det nya mediestödet (som ersätter nuvarande presstöd) ska ”ett stödberättigat medium (ska) också präglas av principen om alla människors lika värde och den enskilda människans frihet och värdighet”.
Den som inte kan skriva under på denna självklarhet gör ju en glasklar varudeklaration av sin produkt som man då också tvingas stå för. Ingen offerkofta att gömma sig i.
Förutom en demokratisk kravmärkning av medier finns det ett medborgarperspektiv som ska bli intressant att följa. Utredaren konstaterar att för att medborgarnas möjlighet att avgöra vilka nyhetskällor man ska tro på och inte, krävs ett kunskapslyft.
”Det är endast genom en upplyst, digitalt och medialt kompetent befolkning som Sverige blir motståndskraftigt mot olika destabiliserande krafter”.
Exaktemente.
* * *
I går kom så nyheten som ingen ville ha. Gotlandsbåten ställer in trafiken för nästa år. Med tanke på företagets agerande efter den första succésommaren kan ingen vara särskilt förvånad. Om inte ens en rekordsommar räcker som start, då är det inte affärsidén som fallerade, utan kalkylen.
Konkurrensen var själva meningen och drivkraften så att det skulle bli ett ”priskrig” måste man ha haft med i beräkningen och tagit höjd för.
Hur som helst var det ett tråkigt besked. Dock tänker jag inte vara med och sätta någon punkt för projektet. Det finns fortfarande möjlighet att styra upp planerna för en återkomst 2018. Nu med en rejäl portion erfarenhet och kunskap i bagaget.