Tack vare kollektivavtal och löneavtal har vi vant oss vid att löner inte ska sättas godtyckligt.
Lönen ska ha direkt koppling till ens kompetens och hur väl man utför sitt arbete. I grunden finns också utgångspunkten som lite slarvigt kan sammanfattas i ”lika lön för lika arbete”.
I takt med att de individuella löneavtalen vunnit mark har en ny motsättning vuxit fram, å ena sidan ska var och en ska bedömas individuellt, å andra sidan får man inte får skilja sig för mycket från andra med liknande kompetens och samma arbetsuppgifter.
När det gäller hur väl en anställd utför sitt arbete finns fortfarande ett utrymme för godtycke som kan uppfattas som orättvist. Men samtidigt utgör en höjd lön för en individ att den kan användas som draghjälp för andra i kommande förhandlingar. För alla skillnader ska ju kunna motiveras.
Jag kan inte se något system som skulle fungera bättre eller vara mer rättvist. Att alla ska ha lika lön är definitivt inte detsamma som rättvisa.
Den konflikt som nu råder inom lärarkollektivet i och med lärarlönelyftet är lätt att förstå. Både från förespråkarnas perspektiv och från kritikernas.
Här får utpekade lärare plötsligt 2 500 kronor mer i lön medan de flesta inte får nånting. Själva poängen med lyftet är att det ska göra skillnad att utbilda sig och dela med sig av sin kunskap, att ”ta särskilt ansvar” är återkommande i Skolverkets kriterier.
En bra och tydlig markering är också att detta ska ske utifrån vetenskaplig grund och formell utbildning.
Experimenterande har skolan nog av ändå.
Frågorna som uppstår är ju om lyftet kommer att bakas in i lönerna eller ligga som ett tillägg som kan tas bort ifall staten bestämmer sig för att dra det tillbaka. Om stödet ska ges till nya lärare varje år betyder det att kommunerna får stå för hela höjningen från år 2.
Jag har inte lyckats hitta svar på dessa frågor vare sig på Skolverket eller i regeringens information om sitt beslut.
Lärarnas medellöner ligger i dag mellan cirka 26 000 (förskollärare och fritidspedagoger) och 27 900 i grundskolan upp till 30 200 i gymnasiet (enligt SCB för 2013).
Är du däremot it-konsult på en skola kan du räkna med en medellön 34 182 kronor i månade, en personalansvarig inom administration har i snitt 29 869 kronor i månadslön.
Så nog finns det fog för ett lyft av lärarkåren om vi vill locka unga människor att välja yrket. Inte heller är det fel att belöna lärare som tar ansvar och gör det där lilla extra.
Men i ett yrke som varit eftersatt i många år finns det också många som genom åren tagit stort ansvar, som gjort det där lilla extra tills de inte orkat längre.
Som tröttnat för att det inte funnits stöd eller uppmuntran, som brunnit ut men jobbar kvar.
Jag har full förståelse för att det kan skapa konflikter och klyftor inom lärarkåren.
I slutändan kommer vi inte ifrån ett behov av ett kollektivt lyft. Då blir frågan genast väldigt mycket större, för det handlar ju inte bara om lärarna utan också om vården och omsorgen.