När man säger att ”man inte bara kan prata om pengar utan man borde prata mer om innehåll” så får man i slutändan prata om verksamheten och innehåll, fast kanske i det sammanhang man skulle önska.
När det fattas över 100 miljoner för att verksamheten ska gå ihop, och dessutom man måste spara det dubbla för att inte hamna i en snabb spiral mot tvångsförvaltning, då måste man prata pengar. Nu ser vi konsekvenserna av att den rödgröna majoriteten dragit sig för detta sedan 2010.
Istället har man ägnat sig åt att försöka utmåla oppositionen som omänsklig som inte vill att sjuka ska få vård.
Kanske kommer majoriteten att kunna hålla ut till september 2018 och lämna över ansvaret för att återgå till en oppositionsroll som man verkar klart mycket mer hemma i än en ansvarstagande majoritet.
Nu börjar konsekvenserna att märkas. I går beslutade barn- och utbildningsnämnden att Hogrän förskola kommer att läggas ner.
Det är inte bara ekonomi som ligger till grund för detta beslut utan även pedagogiska och organisatoriska skäl. Det är bedrövligt att det oftast är landsbygden som ska drabbas men det är också svårt att hitta sakliga argument för att säga nej.
Tvärtom behövs det fler tuffa beslut om man ska få ihop verksamheten med pengarna.
Att majoriteten äntligen verkar inse att det inte går att låtsas att ekonomin inte spelar roll är vällovligt men priset vi nu får betala är mycket högre än det hade behövt vara om man hållit i och emot ifrån början.
Det svåra är att mobilisera medarbetarna ute i verksamheterna för att skapa förståelse för att spara och gneta.
Barn- och utbildningsnämnden räknar till exempel med ett överskott på 17 miljoner för året men måste ändå fatta beslut som drastiskt påverkar medborgarna. Dessutom ur två aspekter som båda ska tas särskild hänsyn till: barnen och landsbygden.
Alla beslut ska sedan många år analyseras utifrån ett barnperspektiv. Sedan lite kortare tid tillbaka ska alla beslut landsbygdssäkras. Om dessa analyser inte ska leda till några åtgärder kan man undra varför de finns.
Sjukvårdens kostnader måste nu täckas av alla andra nämnderna, inte bara, så som brukligt varit i alla tider, genom att andra nämnders överskott kan täcka vårdens underskott.
Underskott verkar för de rödgröna vara ett väldigt litet problem jämfört med det motsatta, verksamheter som går med vinst.
Det blir ibland tydligt var den verkliga obalansen mellan offentligt och privata verksamheter ligger.
De ska ju ha lika villkor men eftersom privata företag inte kan gå med underskott år efter år, måste kommunerna sedan en tid ersätta de privata med motsvarande de underskott som andra motsvarande aktörer har.
För Region Gotland betyder det att man nu måste kompensera Guteskolan AB med 645 198 kronor samt sex procent moms på grund av att den kommunala grundskolan fick extra medel för att täcka underskott under åren 2011-2013. För samma period kompenseras även Pysslingen förskolor och skolor AB med 1 857 289 kronor plus moms.