En ganska ny svensk tradition är att det inför olika högtider kommer larmrapporterna på rad om allt som man inte längre får göra i det här landet.
Ni vet, man får inte ha skolavslutningarna i en lokal för religiösa riter, nån karaktär i en tecknad film diskrimineras och man får inte sjunga gamla sånger som ingen ändå kan.
Snart är det advent och då börjas det. Lucia är en riktig högtidsdag för alla som går i taket med allt man inte får vara eller sjunga i Lucia-tåget längre. Det spelar heller ingen roll om det inte finns en enda unge som vill gå i Lucia-tåget i skolan. Det. Ska. Finnas.
Å ena sidan har vi alla dem som tror att alla dessa farhågor existerar och sprider alla larm för att varna andra.
Å den andra har vi alla som varje år ser alla larmrapporterna som stor underhållning och sprider alla kommentarerna kring larmrapporterna som humor.
Bakom alltihop sitter de som har allt att vinna på att tilltron till samhället, traditioner och trygghet minskar. Och när medierna försöker rapportera om att man inte ska tro på alla larm, är det enbart ett bevis på att de är med i överenskommelsen om att detta ska mörkas för allmänheten.
Bingo.
Tyvärr finns det till och med politiker som fångar upp alla tokigheter och till och med lägger in dem i sin politik. Man ska därför inte bli förvånad om det kommer en motion i Sveriges riksdag som handlar om att vi måste ta bort förbudet mot att använda adventsljusstakar i våra fönster.
Jaha, du visste in att det var förbjudet? Kan bero på att det självklart inte är det men det är ett av alla påståenden som har florerat i debatten.
Bakom alla dessa absurda farhågor om vad man får och inte får finns ett riktigt och viktigt dilemma. Det handlar om en ”vi och dom-fråga” men inte i betydelsen svensk-annan kultur/religion.
Det handlar om allas rätt att själv välja tro, kultur eller tradition. Inte att förbjuda något men att ha rätten att slippa.
Det är lite som att man inte längre (hoppas jag) låter eleverna göra teckningar eller annat pyssel till Mors dag eller Fars dag. Alla har två biologiska föräldrar men alla har inte dessa närvarande i sina liv att ge teckningen och pysslet till.
Allt skulle bli så otroligt mycket enklare om vi bara såg på varandra som människor med olika behov, önskningar och förutsättningar. Inte la våra egna liv som facit för andras.
Ingen kommer att bli hindrad i att fira en helt igenom svensk jul, precis med de värden man själv lägger in i vad detta innebär.
Det har i och för sig nyligen rapporterats om att Tomten flyttat till Gotland men från början har han invandrat till vårt land. Julbocken är mer svensk men han kanske blev förbjuden när Tomten kom?
Det blir jobbigt att reda ut var alla traditioner ursprungligen kommer från för att man ska veta vad som riskerar att förbjudas och inte.
Så varför inte bara behålla de seder och bruk man gillar och strunta i de andra?
Men det får man väl inte säga längre i det här landet.