Det enda rimliga beslutet har självklart hela tiden varit att inte hyra ut Slite hamn till ryska intressen under rådande säkerhetspolitiska läge.
Men tekniska nämnden kunde inte fatta beslutet utifrån dessa premisser.
Gotländska lokalpolitiker har inte kompetens eller mandat att ta beslut utifrån egna säkerhetspolitiska bedömningar. Sånt ska skötas av landets ledning.
Däremot kan man lyssna på landets expertis i frågan via regeringen. Så gjordes också häromdagen och i dag beslutar tekniska nämnden därför att säga nej till Nordstreams förfrågan.
Frågan om den nya gasledningen har blottlagt en oroväckande stor opinion som anser att oron för Ryssland och Putin bara är en påhittad propagandagrej.
Samtidigt som samma personer tar lätt på det ryska propagandamaskineriet med avslöjade trollfabriker och statliga kanaler för desinformation.
Det är skrämmande att se hur Ryssland jämställs med vilket demokratiskt land som helst, man ser inga konstigheter alls.
Samtidigt ser vi hur Ryssland beter sig på Krim och hur man är med och stödjer Assads mördarräder i Syrien.
De senaste dagarna har boende i den sönderbombade staden Aleppo skickat ut nödmeddelanden till omvärlden. Eller snarare en sista hälsning då de varit övertygade om att de kommer att dö.
Det är olidligt att se och lyssna till. Alla människor med ett hjärta i kroppen skäms å omvärldens vägnar.
”Det får aldrig hända igen” säger vi med darr på rösten vid våra minnesmanifestationer för historiska brott mot mänskligheten. Samtidigt som det händer igen. Hela tiden.
Då och då lyckas budskapen riktig nå fram till oss. Som de senaste vidrigheterna från Aleppo.
Ingen kan påstå att vi inte visste. De som släpper sina bomber kan inte påstå att de inte visste att de träffade civila, hus fyllda av barn.
Alla vet, och alla ser.
Vad betyder våra internationella sammanslutningar som FN när vi inget kan göra åt pågående folkmord?
Ett kan vi göra och det är att vända ryggen till dessa länder när de låtsas vara helt vanliga samarbetspartners i en helt vanlig affärsöverenskommelse.
Vi kan säga nej tack, vi handlar inte med mördare.
Handel och samarbete är en viktig nyckel för att få insyn och skapa relationer till befolkningar i diktaturer och fattiga länder.
Men om vi inte ställer krav på förändring kan ländernas ledare fortsätta sko sig själva och strunta i prat om demokrati och mänskliga rättigheter.
Det gäller Ryssland likaväl som Syrien, Afghanistan, Saudiarabien, Rumänien och andra länder där folk far illa på olika sätt.
Vi ser er och vi ser vad ni gör.
Vi handlar med er när ni slutat förtrycka och bomba era medborgare.
Det finns många andra skäl att inte bjuda in ryska staten och deras miljoner till Slite hamn.
Men även helt utan dessa sakliga grunder räcker det med att peka på Aleppo och säga: aldrig i livet.