Två personer har skrivit till mig med anledning av min ledare om rådjuren på Gotland.
En person hade fastnat i rubriken ”Jakt är ingen manlig rättighet”. Kanske har jag missat något men vad jag förstått är det en grupp män (som är jägare) som förde rådjuren till Gotland för sitt eget höga nöjes skull. Det betyder inte att jag inte vet att även kvinnor jagar.
Jag har heller inget principiellt emot jakt, ledaren handlade om när människor tar sig friheter som påverkar oss alla.
I ett anonymt brev med vanlig post skriver någon angående ledaren att ”Kom ihåg att det är ingen redaktörs rättighet att svamla en massa skit på ledarsidan”.
Fast jo, det är faktiskt precis det som är varje redaktörs rättighet, precis som det är varje läsares rättighet att avfärda kritik och andra perspektiv på saker och ting som ”skit”.
Brevet innehåller också en beskrivning av hur rådjursförespråkare under kuppartade förhållanden kastades ut ur Jägargillet när det begav sig och rådjursfrågan skulle avgöras.
Om detta vet jag inget och det spelar för själva sakens skull inte den minsta roll eftersom det inte är Jägargillets sak att bestämma över huvudet på alla gotlänningar om vilka djur som ska föras in till Gotland.
Brevskrivaren berättar också att medaljer visst har delats ut, av rådjursförespråkarna själva så vitt jag kan utläsa av brevet.
Att jägarna belönar sig själva med medaljer betyder dock inte att en majoritet av gotlänningarna tyckte det var bra gjort att föra hit rådjuren.