Ett sorgligt kapitel i Sydafrikas politiska historia har inletts under president Zumas regering. Sydafrikas största fackförening, NUMSA (Metallarbetarna) blev härom veckan med en knapp majoritet uteslutna ur Cosatu, sydafrikansk motsvarighet till LO. NUMSA, som är 17 procent av organisationen, formade Cosatu genom Sydafrikas våldsamma historia tillsammans med andra fackföreningar. Dagens ledarskap i Cosatu har försvarat det oförsvarliga, nämligen Marikana-massakern i guldgruveområdet 2012. Metallarbetarna stödde därför inte ANC finansiellt i årets nationella val.
Likt svenska socialdemokrater, som drar mot mitten, sker samma sak också i Cosatu, en organisation som byråkratiserats och mjuknat inför makten. NUMSA och andra fackföreningar står kvar till vänster, ofta i SACP, det kommunistiska partiet, vars arbetare kämpar för daglig överlevnad. Löften från ANC uppfylls inte. Den triangulering som existerat mellan ANC, fackföreningsrörelsen och det kommunistiska partiet sätts nu på hårda prov. Man talar om en fackföreningsrörelse som splittrats i kroppsarbetare ( blue collar class), och akademisk tjänstemannaklass. Metall- och industriarbetares arbetsplatser utsätts ständigt för neddragningar och stillastående löner till skillnad från arbetare i offentlig sektor.
Andra fackföreningar följer med i utbrytningen och en ny federation som ska utmana Cosatu håller på att bildas. Förlorare är inte enbart en stark fackföreningsrörelse utan också ANC. Partiet har gynnats finansiellt av Cosatu i valtider. I de områden industrier och gruvor ligger, är ANC svagt, som i Johannesburg. Andra partier kommer att tjäna på utbrytningen eftersom inte alla arbetare har samma ideologiska bas som SACP, starkt i NUMSA.
Den rörelse som pågår i Sydafrika idag har likheter med svensk arbetarrörelsehistoria. Den som förmodligen kommer att tjäna på Cosatus sammanbrott i kommande kommunala val, är Julius Malema, tidigare ordförande i ANC:s ungdomsförbund. Han uteslöts ur partiet men tog revansch genom valet med sitt nya parti Economic Freedom Fighters, EFF. Nu går han och hans anhängare, klädda i röda overaller och baretter, i spetsen för ständiga utfall mot Zuma under parlamentets sessioner.
Presidenten lät ju bygga ett lyxigt privathem för sig och sina fyra hustrur på skattebetalarnas bekostnad. Under en session nyligen som skulle handla om ny energi, eftersom ANC gjort upp med Ryssland om att bygga kärnkraftverk för billioner, tillkallades till allas förfäran polis. En kvinnlig parlamentsledamot från EFF sa rakt av ”att Zuma är en tjuv ”. Hon tog inte tillbaka ordvalet. Mot parlamentets regler tillkallades inte vakt till sessionssalen för att avhysa samma parlamentsledamot, utan polis. Ett brott mot konstitutionen. Plötsligt var demokratin satt ur spel.