Att det nu finns en bred politisk enighet kring anslagshöjningarna för Försvarsmakten Àr mycket vÀlkommet. Likt mÄnga av vÄra europeiska grannlÀnder tog vi idéer om den eviga freden lite för nÀra hjÀrtat, lite för lÀnge. Och för ett land som avnjutit 200 Är av fred Àr det hög tid att inte ta freden för given.
För försvarsförmĂ„ga â allt ifrĂ„n mat- och medicinlager för civilbefolkningen till militĂ€r förmĂ„ga â tar tiotals Ă„r att bygga upp. Det gĂ„r inte att slĂ„ pĂ„ en pĂ„-knapp nĂ€r krisen stĂ„r framför dörren. Man mĂ„ste börja i fredstid.
Georg Klein, cancerforskaren med ungersk-judiskt pÄbrÄ, som undkom Förintelsen och tog sig till Sverige, skrev i sin essÀsamling Skapelsens fullkomlighet och livets tragik (Bonniers) om nÄgonting han kallade för den svenska fredsskadan. Klein menade att Sverige, med sina 200 Är av fred, förlorat förmÄgan att kÀnna igen ondska nÀr den visar sig. DÀrför har vi ocksÄ förlorat förstÄelsen om vad som Àr vÀrt att försvara. Det kollektiva medvetandet har glömt bort hur fruktansvÀrt alternativet faktiskt kan vara.
NÀr vi glömmer bort just hur fruktansvÀrt krig Àr, nÀr krig blir nÄgonting som hÀnder pÄ andra platser pÄ jorden, slutar vi vÀrdera försvaret av Sverige. Och det skapar risker för vÄrt samhÀlle och vÄr frihet.
Ăven om opinionen och politiken i stor utstrĂ€ckning svĂ€ngt i försvarsfrĂ„gan höjs enstaka röster emot allt vad försvar och beredskap heter. I denna tidning (1/6) skriver krönikören Mikael Mellqvist att försvarssatsningar inte har nĂ„gon pĂ„verkan pĂ„ den tvĂ„hundraĂ„riga fredstrenden. Det Ă€r fredsskadan som talar.
NÄgon som har erfarenhet av motsatsen Àr Ulf Henricsson. Som chef för den första svenska bataljonen i Bosnienkriget insÄg han att vÀlmenande samtal och förhoppningen om att alla mÀnniskor godhet hade sina begrÀnsningar. Enligt Henricsson finns det en svensk tradition att tro att alla egentligen vill vÀl och kan talas tillrÀtta, men att detta inte fungerar med skurkar och banditer. SÄdana talar bara vÄldets sprÄk. Med den insikten blev ocksÄ Ulf Henricssons bataljon en av mycket fÄ effektiva FN-förband, som inte lÀt blodtörstiga miliser mörda och trakassera civilbefolkningen bÀst de ville.
Det Àr inte annorlunda i vÄrt eget nÀromrÄde. FörsvarsförmÄgan ökar tröskeln för anvÀndandet av vÄld. Med andra ord minskar benÀgenheten att anvÀnda vÄld eftersom kostnaden i tid och resurser för motstÄndaren ökar. Och precis som i Bosnienkriget kommer inga skurkar att hörsamma vÄr diplomati om vi inte kan lÀgga tyngd bakom ordet. För skurkar och banditer, som Ulf Henricsson sa, lÄter sig inte bara bli talade tillrÀtta.
Enligt den fredsskadades logik uppstÄr freden om vi lÀgger ned all form av beredskap pÄ kris och krig. PÄ sÄ sÀtt Àr fredsskadan inte bara naiv, utan sjÀlvvÄdlig.
Det Àr nÀr vi tillfrisknar frÄn fredsskadan som vi ÄterfÄr möjligheten att föra en pragmatisk sÀkerhetspolitik. Det Àr till syvende och sist vad som skapar fred och sÀkerhet för vÄrt samhÀlle och land.