Ledare: Svårare att ändra grundlagarna

Om Moderaterna bildar regering efter höstens val kommer partiet driva på för att tillsätta en ny grundlagsutredning. Inriktningen ska då vara att stärka vissa demokratiska funktioner och rättigheter, så att en eventuell framtida mer auktoritärt sinnad regering inte har möjlighet att påverka dem. M sätter i sina förslag fingret på flera brister i nuvarande grundlagar. Och det är viktigt att grundlagsskyddet för exempelvis fria och oberoende domstolarna stärks medan vi faktiskt har en riksdagsmajoritet som stödjer dessa principer.

Moderaterna föreslår till exempel att Domstolsverket, som är underställt regeringen, omvandlas till ett fristående domstolsråd, i likhet med hur det ser ut i många andra europeiska länder. Domstolarna skulle då hållas på armlängds avstånd från den politiska makten, vilket hindrar regeringen från att utöva påtryckningar.

En självständig rättsstat är oerhört viktigt för att Sverige ens ska klassas som demokrati. Att vår regering inte använder sin möjlighet att till exempel utöva påtryckningar via lönesättning är naturligtvis bra, men sådana möjligheter borde över huvud taget inte finnas.

Vem som ska betala för rättegångskostnader i skadeståndsmål, då staten anklagas för att ha kränkt någons fri- eller rättigheter, vill M också att grundlagsutredningen ser över. Förslaget är att staten ska betala sina kostnader om det funnits skälig grund att pröva fallet – oavsett vem som vinner målet. Detta vore en rimlig förändring, men det finns anledning att dra det längre och utanför grundlagsärenden, till exempel i förvaltningsmål. Den som har rätt måste i högre grad också få rätt, och därför är det viktigt att alla faktiskt har råd att anlita ett ombud.

När det gäller att besluta om lagar är det just de politiska partierna, via riksdagen, som ska besluta. Men även här vill M justera grundlagen så att Lagrådets kritik får en starkare ställning, om myndigheten menar att ett lagförslag strider mot grundlagen eller Europakonventionen. Till exempel kan man införa ett krav i grundlagen om att Lagrådet i sådana fall måste granska även det reviderade förslaget innan riksdagen beslutar om det. Även detta är rimligt, inte minst med tanke på att den nuvarande regeringen vid alltför många tillfällen struntat i Lagrådets kritik. Den föreslagna grundlagsändringen skulle kunna ha den välkomna effekten att respekten för Lagrådet i allmänhet stärks.

Att i en grundlagsutredning se över hur grundlagarna kan göras svårare att ändra låter paradoxalt, men också det är ett lovande förslag från M. Till exempel bör det inte räcka med ett extra val mellan två riksdagsbeslut, föreslår partiet. Förändringen är rimlig om vi ska fortsätta ha fasta ordinarie val vart fjärde år. Om vi verkligen ska ha en sådan ordning tål dock att tänkas på. Att ändra grundlagar för egen vinning får inte vara möjligt för en regering. Därför är det välkommet att Moderaternas initiativ syftar till att förhindra just det.