När bostadsminister Mehmet Kaplan (MP) mötte media i torsdags inledde han med att slå fast att ”vi har en exceptionell situation i vårt land i dag”. Två tredjedelar av landets 290 kommuner rapporterar om bostadsbrist. Situationen som tornat upp sig de senaste åren ser dock ut att bli det nya normalläget om inte problemen analyseras korrekt och angrips på ett ansvarsfullt sätt.
Förslaget som regeringen presenterade i torsdags syftade till att det ska gå snabbare att sätta spaden i marken och bygga fler bostäder. I en lagrådsremiss föreslås det att länsstyrelserna ska tas bort som instansnivå vid överklaganden av detaljplaner.
I dag tar en byggprocess ungefär åtta till tio år, beroende på hur man räknar och det kan variera mellan kommuner. Regeringen räknar med att tiden skulle kunna förkortas med ungefär tre till fyra månader med hjälp av en effektivare överklagandeprocess. Det steget i riktning mot snabbare byggprocesser ska inte förringas, men rimligen inte heller ses som en så ”avgörande” reform som Kaplan beskrev den som. De stora frågorna skjuter regeringen framför sig.
Problemen på svensk bostads- och arbetsmarknad liknar varandra på flera sätt. De är präglade av regelverk som gör marknaderna trögrörliga. Samtidigt har politikerna tagit ett steg tillbaka och lämnat stort inflytande åt parterna. Det har sina fördelar, men har också bidragit till att hålla trösklarna uppe för den som inte är inne i systemet. Hyrorna hålls nere på grund av hyresregleringen trots centrala lägen och hög efterfrågan. På arbetsmarknaden hålls lönerna uppe och kostnaderna för att anställa blir högt. Så skapas ett utanförskap.
Enligt bostadsministern kan bostadsbristen bara lösas på ett sätt och det genom att bygga. Regeringen har hitintills gjort stort nummer av sina byggsubventioner till hyresrätter. Dessa lär dock snarare snedvrida marknaden. Flera bedömare har även konstaterat att efterfrågan i närtid kommer att vara större än utbudet på flera håll då det saknas kapacitet att bygga i den takt som behövs. Byggbolagen har svårt att hitta kvalificerad arbetskraft, såsom ingenjörer, och kommunerna anvisar inte tillräckligt med mark. Regeringen har lovat bonusar till kommunerna om de gör fler markanvisningar, men frågan är vilket resultat detta kommer att ge.
Finansinspektionens chefsekonom Henrik Braconier konstaterade häromveckan, på ett seminarium anordnat av Statistiska centralbyrån, att om de befintliga bostäderna skulle kunna utnyttjas omkring en procent bättre så skulle det motsvara ungefär ett års byggande. Bland det första Kaplan gjorde som bostadsminister var dock att tillsätta en utredning för att åter skärpa reglerna för andrahandsuthyrning. Att sänka eller helt ta bort reavinstskatten i syfte att förbättra rörligheten och få igång flyttkedjor verkar regeringen dessvärre inte heller intresserad av.
Exceptionellt var ordet om bostadsmarknaden, men de avgörande lösningarna har bostadsministern ännu inte lyft.