Under kalla kriget hade Sverige högre beredskap mot propaganda än i dag. Medvetenheten kring Rysslands spridning av desinformation, vilken åter trappats upp, har sakta börjat komma tillbaka. Fortfarande brister dock hanteringen av ryska källor på flera nyhetsredaktioner, något som nyligen bland annat uppmärksammades i en granskning av Timbro Medieinstitut.
Ryska statskontrollerade mediekanaler tycks också ha letat sig in på svenska myndigheter. I en fotnot i Migrationsverkets senaste verksamhets- och utgiftsprognos (oktober 2015) dyker propagandasajten Sputnik upp som en källa i ett avsnitt om olika EU-länders agerande utifrån flyktingsituationen. Det må ha varit ett undantag av slarv, men det vittnar samtidigt om en mycket olycklig okunnighet i förhållande till värderingen av källor. Sådant riskerar att dra ner förtroendet för resten av arbetet, vilket i sig ligger i linje med propagandamaskineriets syften att så tvivel i samhället.
I en tid då information delas allt snabbare och i större omfattning har institutioner såsom myndigheter och etablerad media en allt viktigare uppgift i att upprätthålla trovärdighet. Att det svenska försvaret kan utveckla rätt kompetens inom strategisk hantering av information är också särskilt viktigt.
Det psykologiska försvaret som avvecklats efter kalla krigets slut behöver återupprättas.
”Det finns i dag inte några indikationer på att Rysslands konfrontationspolitik mot väst avtar i styrka eller omfattning”, skriver Pål Jonson, PhD i War Studies och generalsekreterare för Svenska Atlantkommittén, i den nyutkomna skriften ”Natos framtid efter Ukraina” (Frivärld, 2015). Jonson är en av flera analytiker som bedömer att det försämrade säkerhetsläget i Europa, efter Rysslands annektering av Krim förra året, kommer att fortgå över tid. Att Sverige på allvar förbättrar sin försvarsförmåga är en långsiktig investering.
När försvarsminister Peter Hultqvist (S) nu öppnar för att Sverige ska gå med i Natos center för strategisk kommunikation är det ett steg i rätt riktning. Centret, som kom i gång med sin verksamhet 2014 och har sitt säte i Riga, arbetar främst med att förbättra samarbetsländernas kommunikation och att analysera och dra lärdomar kring så kallad hybridkrigföring där traditionella militära metoder blandas med exempelvis cyberangrepp och desinformation.
Det handlar alltså inte om att Sverige ska börja möta propagandan med egna trollfabriker. ”Vi ska inte bidra till att sprida osanningar och desinformation. Det viktiga är att upprätthålla sanningen”, sade Hultqvist till Sveriges radio (26/10). Det är genom att öka kunskapen och samarbetet på området Sverige kan bli mer motståndskraftigt mot vilseledning, inte genom att anamma motståndarens metoder.