Pengarna Försvaret har räcker inte ens till de redan lågt satta målen. Det är överbefälhavare Sverker Göransons slutsats i det svar han lämnade till regeringen på tisdagen. Skrivelsen utgår ifrån den rapport försvarsberedningens presenterades i maj och är en viktig pusselbit inför den inriktningsproposition för Försvarsmakten som ska läggas fram i vår.
Efter att försvarsminister Peter Hultqvist (S) mottagit underlaget kallade han nästan genast till ett möte mellan de två regeringspartierna och Alliansen. Resultatet av överläggningen var inte känt när den här texten skrevs, men risken är överhängande att det bäst kommer att kunna beskrivas som övriga ”försvarssatsningar” de senaste åren: för lite och för sent.
Försvarsmakten har tvingats prioritera bort viktiga delar. Man satsar på förbandsverksamheten för att kunna fylla upp krigsförband med personal, öka övningsverksamheten och köpa utrustning till soldater eller sjömän. Stora och nödvändiga materielinvesteringar har fått skjutas på framtiden.
Att politikerna fortsätter att underfinansiera försvaret är märkligt oansvarigt. När Försvarsberedningen sköt upp publiceringsdatumet för sin rapport på grund av Rysslands annektering av Krim väcktes hopp om att situationen skulle tas på allvar. När rapporten väl kom var den visserligen något mer verklighetstillvänd än tidigare rapporter och beredningar. Det fastslogs att säkerhetsläget försämrats i Sveriges närområde och att diverse åtgärder behövde vidtas för detta. Samtidigt stod det tidigt klart att ambitionerna hos politikerna även fortsatt var högre än betalningsviljan.
Beredningen föreslog en årlig anslagshöjning på 5,5 miljarder kronor, om 10 år. Visserligen välkomnas fler Gripenplan, ubåtar och luftvärn, men det är långtifrån tillräckligt. Fram till 2024 är förstärkningarna av anslagen dessutom så små att de knappast gör någon skillnad. Faktum är att de föreslagna tillskoten inte ens täcker kostnaderna för Försvarsbeslut 2009, det vill säga enveckasförsvaret, som ska vara på plats 2023.
Det hunsade försvarets angelägenheter har dryftats av ÖB åtskilliga gånger tidigare. 2012 påpekade han att det behövdes 50 miljarder extra de kommande tio åren bara för att införskaffa materiel till organisationen. Det var också han som myntade begreppet enveckasförsvar. Att han än en gång försöker förklara för politikerna att försvaret kostar pengar är välkommet och beundransvärt.
Viktigt är nu vad Hultqvist och resten av politikerna gör av detta. Till skillnad från FP och KD vill inte försvarsministern dra igång en ny försvarsberedning. Istället verkar han inställd på att inriktningspropositionen verkligen läggs fram i vår. Det finns en god poäng i att inte försena processen. Samtidigt är det viktigt att politikerna gör om och gör rätt innan propositionen läggs fram. Vill man ha ett fungerande försvar måste man betala för det.