Regeringens pensionsspel

Gotlands Allehanda2015-10-28 06:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Jobba till 75? När förre statsministern Fredrik Reinfeldt (M) för några år sedan talade om ett förlängt arbetsliv framstod det för många som en avlägsen idé. Det som då, 2012, var en vision ligger i dag lite närmare i tanken. Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) talade senast häromveckan om att hon vill att riktmärket för pensionsåldern ska höjas med ett eller ett par år innan nästa val.

Pensionerna är en av de frågor som Socialdemokraterna och de borgerliga partierna länge gjort upp om över partigränserna. Efter visst om och men kom Miljöpartiet, sedan det blivit regeringsparti, med i samarbetet. Det väckte upprördhet hos allianspartierna förra hösten, bland annat eftersom Miljöpartiets ambition att förkorta människors arbetstid går emot pensionsgruppens inriktning att fler behöver jobba längre för att pensionssystemet ska gå ihop.

Miljpartiet har dock fått finna sig i att det med regeringsmakten kommer krav på ansvarstagande och synen på arbete och tillväxt är bara en av de frågor som partiet har fått anpassa sig i. Ett förlängt arbetsliv är emellertid ingenting som har knorrat bara hos Miljöpartiet. Socialdemokraterna har, med påtryckningar från fackligt håll, inte velat röra riktlinjerna för pensionsåldern.

Detta till trots började finansminister Magdalena Andersson (S) tidigare i år att, likt Reinfeldt, tala om att ompröva tankesättet kring ålder på arbetsmarknaden. Och i somras sade Strandhäll tydligt ”Man måste våga se det här i vitögat. Åstadkommer vi inte en förändring så innebär det att vi gröper ur pensionssystemet och att pensionerna sjunker” (Dagens Nyheter 29/6).

Förslagen som nu diskuteras baseras på pensionsåldersutredningens betänkande som kom 2013 och handlar om att rätten att jobba kvar ska höjas från 67 till 69 år, samtidigt som rätten att börja ta ut pension höjs från 61 till 62 och sedan 63 år. Efter det är tanken att höjningen ska ske i takt med att medellivslängden ökar.

Att fler jobbar längre är, som Strandhäll beskriver det, en nödvändighet för att inte pensionssystemet ska gröpas ur. Samtidigt väcker diskussionen om pensionsålder andra frågor om samhället och arbetslivet. För att äldre ska vilja och kunna jobba kvar på en arbetsplats – eller söka ett nytt jobb – behöver möjligheter till vidareutbildning finnas och omställningen fungera. Synen på äldres erfarenhet behöver också uppvärderas.

Regeringen tycks dock inte ha tänkt denna tanke om hur fler faktiskt ska både vilja och kunna arbeta längre fullt ut. I höstbudgetpropositionen finns till exempel förslaget om en särskild löneskatt för äldre. Att höja skatten på personer över 65 år som stannar kvar i arbetslivet sänder en mycket märklig signal när ambitionen ska vara att hitta lösningar som uppmuntrar fler att kunna och vilja vara sysselsatta längre.