Sveriges första amnesti för explosiva varor är sedan 11 januari till ända efter tre månader. Man har kunnat konstatera att amnestin inte hade den effekt som Polisen hoppades på. Av allt att döma är det nämligen mycket lite av det som inkommit som kommer från kriminella miljöer.
De varor som har lämnats in i betydligt större utsträckning är sprängämnen, exempelvis för jord- och skogsbruk, och pyroteknik, såsom fyrverkerier. Det är alltså föremål och ämnen som visserligen skulle kunna orsaka skada, men som funnits i händerna på människor som knappast haft sådana avsikter. För personer som råkat sitta på sådana olagliga varor, exempelvis genom arv, torde dock amnestin ha varit ett välkommet tillfälle att få dessa omhändertagna av Polisen utan att riskera straff.
Bättre än att dessa personer utan kriminella avsikter tvingas vänta in amnestier vore att införa en permanent amnesti för explosiva varor. Då kan den som råkar sitta på sprängmedel, en handgranat eller fyrverkerier av oskyldiga anledningar direkt bli av med dessa utan risk. Samtidigt får Polisen möjlighet att kontinuerligt städa undan föremål som faktiskt kan vara farliga om de råkar hamna i fel händer.
En liknande ordning borde även finnas för vapen, men då i form av möjlighet att ansöka om personlig licensamnesti. En person som kanske har missat fönstret för att söka licens för ett vapen som tillhört en avliden anhörig kan då få en personlig prövning hos Polisen. Om allt står rätt till kan den personen antingen själv ansöka om licens för vapnet, sälja det eller lämna in det till Polisen.
Det finns inget egenvärde i att människor utan avsikt att skada inte ges möjlighet att göra rätt för sig, utan att riskera straff.