Minst 130 personer har enligt Säpo rest från Sverige till Syrien och Irak för att strida med den våldsbejakande extremiströrelsen IS. Mörkertalet och personer i riskzonen för att åka – och återvända med skadelystna uppsåt – befaras vara större, närmare 300 personer. Sverige tillhör de länder i Europa varifrån flest terrorresenärer per capita har åkt. Sedan i höstas arbetar ett stort antal länder för att leva upp till en FN-resolution om att stoppa terrorresorna. I Sverige utreds möjliga lagändringar och åtgärder.
Familjer, församlingar, kommuner, myndigheter och även media bör göra vad de kan för att förhindra att någon ansluter sig till IS. Att belöna återvändande terrorkrigare med en traineeplats och terapi är dock ingen hållbar lösning. För dem som redan åkt måste helt andra sanktioner träda in. Terrorresorna är ett aktivt val människor gör. Ingen kan längre påstå sig vara omedveten om att IS skär halsen av oliktänkande och korsfäster barn.
Det svåra är dock ofta bevisföringen. Förhoppningsvis kan pågående utredning hitta rätt avvägningar för ett bibehållet rättssäkert system, men som förmår bestraffa dem som gjort sig skyldiga till övergreppen mot civila i Syrien och Irak. Likaså måste det gå att utforma rättssäkra regelverk som stoppar individer, som på andra sätt inte har kunnat förhindras, från att åka. Inrikesminister Anders Ygeman (S) menade i SVT:s Agenda i söndags att det ska vara möjligt att till exempel stoppa den IS-krigare som var intervjuad i Uppdrag granskning (18/2) från att resa ännu en gång till Syrien. Säpo har i dag dock begränsade befogenheter att gripa in.
I debatten har det dryftats att åtgärder, som exempelvis att kriminalisera förberedelser för att resa i terrorsyfte, riskerar att bli verkningslösa just på grund av svårigheter i bevisföring. Inskränkningar i människors rörelsefrihet är ingen liten och enkel sak. Samtidigt blir diskussionen angelägen.
I helgen förespråkade Anna Kinberg Batra (M) och Beatrice Ask (M) på DN Debatt (21/2) att utfärdandet och hanteringen av pass ska skärpas. Inrikesministern har även varit inne på samma spår. Inom kort ska också en utredning om passhanteringen, vilken tillsattes av den förra regeringen, presentera sitt betänkande. Även om inte alla hamnar i fel händer är det oroväckande att cirka 60 000 svenska pass anmäls borttappade eller stulna varje år.
Högre kostnader och högre krav för att få ett nytt pass påverkar fler än terrorresenärer, men det bör ses som ett mindre besvär i sammanhanget att behöva vara mer rädd om vad som ju är en värdehandling. Sverige bör också ta i svårare frågor som möjligheten att konfiskera pass, vilket exempelvis Frankrike införde i november förra året. Dessvärre är det inte är någon heltäckande lösning för att stoppa terrorresorna, men kan åtminstone förhindra en del. Det svenska passet ger visumfritt inträde i många länder. För att värna den öppenheten för vanliga resenärer krävs också att andra länder kan lita på att svenska pass är trovärdigt hanterade.