Efter förslag från borgerliga företrädare så fattade Regionstyrelsens arbetsutskott beslut om att Regionen gentemot Trafikverket ska verka för höjda hastighetsgränser på gotländska pendlingsvägar. För somliga handlar livet på landet bland annat om att det ska gå hyggligt fort att ta sig till stan.
Visst är det märkligt. Med moderna bilar – med säkerhetsbälten, krockkuddar, krockzoner, låsningsfria bromsar och antisladdsystem – så tvingas vi i dag köra långsammare än vad de gjorde med hängslen, hatt och trumbromsar. Och en styrning som var mer ungefärlig än precis.
Undan för undan sänks hastighetsgränserna, ofta med säkerhet och nollvisionen som argument. Men målet om noll skadade och döda i trafiken når vi ju inte förrän hastigheten också når noll. Någonstans måste man göra en vettig avvägning. När man talar om att ytterligare sänka fartgränser på Gotland från dagens nivåer så tycker jag inte att avvägningen är vettig längre.