I förra veckan, den 8/8, publicerade GA en ledare signerad Daniel Persson, förmedlad via Svenska Nyhetsbyrån, SNB.
Det var en text som aldrig borde ha publicerats, varken inom NTM-koncernen eller inom något annat svenskt mediehus.
Från första meningens ”Den gröna rörelsen har radikaliserats avsevärt på kort tid” till den avslutande klämmen ”Det verkar vara omöjligt att övertyga den gröna rörelsen om värdet i att stanna upp och tänka efter” finns en spikrak linje: att sammankoppla den miljörörelse som Greta Thunberg symboliserar med terrorism och masskjutningar.
Skulle attentatsmannen i El Paso ha lidit av klimatångest? Och skulle nazisterna ha mördat i klimatets namn?
Hur är det möjligt att publicera denna hatfyllda retorik, riktad, inte bara mot miljörörelsen, utan mot all politisk aktivism?
Att göra dessa kopplingar och samtidigt hänga ut, förminska och förtala en engagerad 16-åring är osmakligt. Perssons koppling av Thunberg till El Paso och nazismen är det mest obehagliga jag läst i ledarpress i sommar. Men det är långtifrån nytt och bekräftar bara att denna typ av hatjargong och svartmålning av miljörörelsen fått ett allt starkare fäste i Sverige.
Det började – i år – med Lars Berges text i Svenska Dagbladet om miljörörelsen mörka rötter och fortsatte med Edvard Hollertz (också han tidigare SNB-medarbetare) ledartexter i samma tidning och i samma anda. Där finns inspirationen inklusive den halsbrytande logiken som stadgar att eftersom Hitler var vegetarian och Himmler artaman (den tidens gröna vågare) så har dagens miljörörelser ”mörka rötter” och kan avfärdas som nazistinspirerade.
Inte heller det är något nytt. Dessa skribenters inspiration fungerar som kommunicerande kärl med klimatkrisens främsta förnekare, framför allt Stockholmsinitiativet, som i över ett decennium kampanjat mot miljörörelsen – i alla dess former – med nazistkortet i högsta hugg.
Om GA:s ledare hade varit ett olycksfall i arbetet och åtföljts av en förklaring, kanske till och med en ursäkt till läsarna från de berörda tidningarnas och NTM:s ledning, hade det kunnat passera. Men i stället har det motsatta skett:
I en kommentar på GA:s FB-sida skriver nämligen tidningens ledarskribent Mats Linder att det var han som släppte igenom ledaren för GA:s del och att han står bakom den. Han hävdar att ingen sammankoppling skett utan att det tvärtom ”inte är omotiverat att, med tanke på El Paso, varna för vad de yttersta konsekvenserna kan bli om man ser människan främst som ett problem för planeten”.
Det är sannerligen en erbarmlig logik.
Detta handlar inte om huruvida man är miljöaktivist eller inte, om man är vänster eller höger eller om man är 16 eller 116.
Det handlar om enkla publicistiska principer och om de etiska anständighetskrav som även en ledarskribent på en av våra mindre landsortstidningar bör ha i eldskrift framför sig:
Att värna en öppen och saklig debatt.