Om EU-ländernas gemensamma gräns- och kustbevakning, Frontex, ska utökas eller inte diskuterades den 12 oktober av unionens inrikesministrar. Förslaget lades fram av EU-kommissionen i september. Konflikten mellan medlemsländerna gäller dock inte bevakningens storlek, utan de utökade befogenheter som föreslås.
Skepticismen från framförallt medlemsländerna i centrala och östra Europa mot att ge EU makt över deras gränser är förståelig med tanke på deras historia av sovjetisk ockupation. Även om unionens gränspoliser i regel skulle vara underställda den nationella polisen, är det naturligt att det finns en ovilja mot de potentiella scenarion då allvarliga brister i den egna bevakningen skulle tillåta Frontex att ingripa på eget bevåg. Men med tanke på hur illa många länders gränsbevakning fungerar i dag är även sådana befogenheter rimliga.
Problemen gäller både obehöriga personer som tar sig in i EU, och personer som inte längre tillåts vara kvar, exempelvis de som fått avslag på asylansökan. Dessa problem påverkar inte bara det enskilda landet, utan hela EU eftersom det är antingen helt fritt eller betydligt lättare att ta sig mellan medlemsländer.
Detta blir i förlängningen är ett hot mot ett av unionens grundläggande syften, nämligen öppna gränser mellan länderna. För att dessa ska kunna upprätthållas måste de yttre gränserna fungera. En utökad EU-gemensam gränspolis är då att föredra för att hindra en oroväckande utveckling, även om det önskvärda scenariot vore att det inte skulle behövas.
Det ironiska i sammanhanget är att de EU-länder som är mest skeptiska också är de som tar emot minst antal asylsökande. Med ordentliga gränskontroller utåt skulle mängden asylsökande kunna kontrolleras i högre grad, och på så vis göra det lättare för länder som tar emot betydligt fler.
Enligt förslaget ska Sverige bidra med 96 gränspoliser till Frontex för att styrkan ska kunna utökas. Detta blir inget problem, hävdar justitieminister Morgan Johansson (S) som deltog i mötet med EU:s inrikesministrar. Johansson påstår dessutom att det svenska gränsskyddet är så pass starkt att det inte skulle vara aktuellt med gränspoliser från EU till oss (SR 12/10).
Justitieministerns självförtroende är inte alls klädsamt. Bristerna hos den svenska gränspolisen är omfattande och bekräftades så sent som i september av en Schengenrapport (17/9). Med tanke på hur få gränspoliser Sverige har i dag, och den nationella polisbristen överlag, lär det inte heller bli enkelt att bidra med nästan hundra personer till Frontex. Särskilt inte om dessa personer också ska vara väl kvalificerade, eftersom Schengenrapporten bland annat konstaterade att många svenska gränspoliser inte är tillräckligt utbildade.
Gränspoliser från Frontex skulle således vara ett välkommet tillskott även i Sverige. Vi är inte alltid bäst i EU-klassen, och bör därför acceptera hjälp när den faktiskt finns.