Häromdagen blev det dyrare att anställa unga. Trots omfattande kritik mot förslaget att höja ungdomsarbetsgivaravgifterna har den rödgröna regeringen inte lyssnat. Istället för att minska skattebördan för företagarna och göra det enklare att anställa unga på riktigt införs nu de statliga så kallade traineejobben.
Den nya formen av subventionerad anställning för ungdomar i åldern 20-24 år började gälla den 3 augusti och riktar sig främst mot jobb inom välfärdssektorn. Anställningsformen är en halvtidstjänst i högst ett år och varvas med utbildning. I valrörelsen, då Socialdemokraterna gjorde ett stort nummer av traineejobben, talades det om att lönen skulle subventioneras till 100 procent. Det rådde dock oklarhet kring om staten hade rätt att göra så.
”Det blir ju kostnadsfritt för verksamheterna att få den här arbetskraften”, sade nuvarande finansminister Magdalena Andersson (S) några dagar innan valet (SVT Nyheter, 8/9 2014). Uttalandet skvallrar om Socialdemokraternas beklämmande syn på samhället och förhållandet mellan stat och medborgare. Arbetsgivarna ska vara tacksamma att ”få den här arbetskraften” som delas ut ”kostnadsfritt” av staten.
För verksamheterna blir det dock inte kostnadsfritt, dels sedan det när reformen nu trätt i kraft är 85, eller i vissa fall 50, och inte 100 procent av lönekostnaden som ska subventioneras av staten. Då skattekostnaden för traineejobben har uppskattats till minst 4,5 miljarder kronor årligen, om det som beräknat blir 32 000 praktikplatser, blir det också missvisande att tala om förslaget som kostnadsfritt. Många arbetsgivare ser det nog inte heller som kostnadsfritt att de sociala avgifterna för unga i samma veva har höjts.
Av den kritik som riktats mot traineejobben från bland annat flera fackförbund verkar arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) åtminstone ha valt att gå kraven på ersättning för handledning till mötes. Till det avsätts 100 kronor per dag. Flera frågetecken kvarstår dock. Ett sådant är om traineejobben kommer att tillämpas i någon större utsträckning? Liknande reformer, exempelvis de så kallade YA-jobben, har förut gått trögt på grund av det krångliga upplägget.
Men det kanske är lika bra om reformen går i stå. Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, som är ett forskningsinstitut under Arbetsmarknadsdepartementet, har tidigare varnat för att reformer som traineejobben riskerar att leda till att unga fastnar i åtgärdsprogram istället för att få ett riktigt jobb.
Dessvärre har möjligheterna för unga att få ett riktigt jobb dock försvårats av att regeringen, för att finansiera de kostsamma och krångliga praktikplatserna, har höjt ungdomsarbetsgivaravgifterna och därmed trösklarna in på arbetsmarknaden.