Statsminister Stefan Löfven (S) och hans ministerkollegor kan inte längre gömma sig bakom någon ”ny på jobbet”-skylt. Det har snart gått ett år sedan valet och den rödgröna regeringens tillträde. Regeringens vårändringsbudget klubbades igenom i riksdagen i början av sommaren. I slutet av september är det redan dags för nästa budgetproposition att presenteras. Ändå fortsätter regeringen på ett spår som få, ens av de egna väljarna, tror på. Detta gäller i synnerhet jobbpolitiken.
Socialdemokraterna har satt upp en målsättning om att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet år 2020. Det är en diffus målsättning med ett slumpmässigt slutdatum, men det är också ett märkligt mål eftersom det egentligen inte säger någonting om sysselsättningen. Även om fler blir av med jobbet kan detta relativa mål fiffigt nog ändå tekniskt sett sägas vara uppnått utifall ännu fler blir arbetslösa i våra grannländer.
Få tror att regeringen i praktiken kommer att klara sitt jobbmål och faktiskt bidra till en stärkt arbetsmarknad med ökad sysselsättning. Före midsommar presenterade expertmyndigheten Konjunkturinstitutet en rapport som klarlade att regeringens politik, bland annat de höjda arbetsgivaravgifterna för unga, väntas leda till en minskning av antalet sysselsatta. Även i regeringens budgetproposition från i höstas var det formulerat att sysselsättningen och tillväxten riskerade att dämpas av den föreslagna politiken. Inte heller väljarna har något större förtroende för regeringens recept för jobbpolitiken.
Bara fem procent av väljarna uppgav att de tror att regeringens politik kommer att leda till fler jobb, enligt en telefonundersökning gjord av Sifo på uppdrag av Svenskt Näringsliv i början av augusti (Dagens industri, 18/8). Bland de mest skeptiska till regeringens politik fanns egenföretagarna. Det är inte förvånande, då de till exempel snabbt märker att det plötsligt blivit dyrare att ha en person anställd.
Något som är påfallande är emellertid att få av Socialdemokraternas egna väljare – endast elva procent – tror att regeringens politik leder till fler jobb.
Hitintills har Löfven avfärdat den begränsade tilltron till att regeringen kommer att klara jobbmålet i stil med att socialdemokrater inte tror på lågt ställda målsättningar. Invändningarna har dock inte handlat om att ambitionerna skulle vara för höga, utan om att regeringen river upp åtgärder som har fungerat, så som de nedsatta ungdomsarbetsgivaravgifterna och rut- och rotavdragen, och ersätter dessa med höjda skatter, krångliga åtgärder och pålagor för företagen. Att inte ens de egna väljarna tror på det spåret borde vara något för den rödgröna regeringen att fundera på när budgetarbetet inför hösten nu går in i ett intensivare skede.