Tidigt under gårdagens möte i regionfullmäktige kom två tunga debatter med hög abstraktionsnivå. En om Regionens nya integrationsstrategi och en om en ny strategisk plan för kompetensförsörjning. Viktiga frågor. Men samtidigt en rätt blodfattig och inte speciellt konkret materia. Jag måste medge att det bitvis var rätt svårt att upprätthålla intresset, speciellt när debatten kom att handla om ordval och etiketter.
Regionen håller sig med allehanda strategier och instruktioner, ofta på detta sätt debatterade i små detaljer men klubbade i stor enighet. Och dessa dokument ska sedan utgöra grund för hur Regionen ska styras och agera. Jag ser två väldigt olika problem med detta, utan att på något sätt kommentera innehållet i just de strategier som antogs i går.
För det första misstänker jag att det är stor risk, när dessa dokument antas, att man råkar knyta Regionen till principer och värderingar som man nog vid närmare eftertanke kanske inser inte är så välbetänkta. Jag undrar hur stor andel av de 71 tjänstgörande ledamöterna i går som var väl insatta i de strategier som antogs? Det är extra stor risk för att ingen reagerar när den grundläggande enigheten är så stor. Men detta är ju beslut som ska styra framtida beslut och maktutövning.
Ett andra och nästan motsatt problem är hur dessa dokument senare används. Om de används. Sedan länge finns det ju exempelvis instruktioner för hur Regionen ska gå till väga när fastigheter säljs. Men det innebär ju inte att detta regelverk efterföljs. Att formulera strategier och regler kan vara styrning, men det kan också vara inbillad kontroll.