Hur ska bostadsinbrotten klaras upp?

Gotlands Allehanda2015-07-13 06:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Till skillnad från vad många tror ökar inte bostadsinbrotten under sommaren. Enligt Brottsförebyggande rådet, Brå, sker flest inbrott på hösten och vintern. Däremot har trenden med fler anmälda inbrott som har synts de senaste tio åren fortsatt. Förra året anmäldes omkring 22 400 bostadsinbrott, vilket är en ökning med drygt sex procent jämfört med år 2013. Därtill klarades färre av de anmälda brotten upp.

Uppklarningen för bostadsinbrott år 2014 var bara fyra procent. Året dessförinnan var endast snäppet bättre: År 2013 klarades fem procent av inbrotten upp. Dessvärre har den låga andelen uppklarade brott gällande intrång i människors hem legat på de nivåerna länge.

Under alliansregeringens tid var det många som hade en förhoppning om att det skulle ske större förändringar för att stävja brottsligheten än vad som blev resultatet. Antalet poliser utökades till 20 000. Det går att anta att ännu färre brott hade klarats upp om inte denna reform hade genomförts. Sverige har dock fortfarande en lägre andel poliser per invånare än genomsnittet i EU.

Om den omorganisation som Polismyndigheten nu är inne i kan leda till en mer effektivt fungerande myndighet är det dessutom många som betvivlar. Krister Thelin, domare och tidigare statssekreterare i justitiedepartementet, talade på ett seminarium anordnat av Axess Magasin tidigare år och underströk riskerna med en för dåligt lokalt förankrad polis. Han lyfte också särskilt fram vikten av att inte bara fokusera på antalet poliser, utan på uppklarningen av brott.

Att polisen finns närvarande är avgörande för uppklarningen och synlig polis har en förebyggande funktion. Det gäller inte minst tryggheten i bostadsområden. Grannsamverkan är ett bra sätt att hjälpas åt och hålla koll i området för att förebygga inbrott. Det kan dock inte ersätta polisens uppgift att finnas tillgänglig och gripa in när något inträffar. Innan förändringsarbetet som nu pågår inom polisorganisationen kan börja utvärderas lär det dock ta minst ett par år. Det får inte bli ett svepskäl för politiker och myndigheter att inte göra tillräckligt mot brottsligheten.

Förra sommaren gjorde alliansregeringen en ansats att stärka trygghetsarbetet och föreslog bland annat skärpta straff och att en särskild brottstyp, inbrottsstöld, skulle införas eftersom ett inbrott i hemmet är särskilt kränkande. ”Det viktigaste är vi klarar upp brotten”, sade nuvarande justitieminister Morgan Johansson (S) då (DN 23/6 2014). Sedan dess har Alliansens föreslagna åtgärder på rättsområdet lagts till riksdagens hög av tillkännagivanden.

Morgan Johansson hade sina poänger, då en ny rubricering troligen inte är det som skulle få fler av brotten uppklarade. Det förtar dock inte det faktum att justitieministern som nu är ansvarig själv har föreslagit få trovärdiga lösningar på den viktiga frågan: Hur ska bostadsinbrotten klaras upp?