Den 24 april ska försvarspropositionen presenteras. Med drygt en månad kvar har det inte skett några konkreta förhandlingar mellan riksdagspartierna, rapporterade Svenska Dagbladet i går. Försvarsminister Peter Hultqvists (S) pressekreterare lät hälsa i tidningen att ministern gör allt för att försvarsbeslutet inte ska försenas, men att man inte kan ”gå i god för vad oppositionen gör för att förhindra detta”.
Alliansen försummade i regering försvarsfrågan, men att den skulle vilja förhala försvarsbeslutet är ett märkligt påstående från Försvarsdepartementet. Det främsta skälet till att försvarsgruppens möten hitintills bara har skett på en mer allmän nivå är att regeringen ligger efter med vårbudgetarbetet. Budgetramarna har inte spikats och enligt källor finns det inga siffror att alls ta ställning till.
Det verkar således som om Hultqvists stab försöker rikta konfliktljuset mot oppositionen, när den avgörande striden i själva verket är den med Finansdepartementet. Intern splittring är dock någonting som regeringen har haft lite för mycket av på olika fronter under sina månader vid makten. En enkel manöver blir då att beskylla oppositionen för att ha något lurt i kikaren.
Eftersom Moderaterna inte har gjort någon pudel och tydligt erkänt den bristfälliga hanteringen av försvaret har partiet svårt att med full trovärdighet kritisera regeringen. En tydligare brytning med det gamla – som i försvarsfrågan ju gäller det som gick under etiketten ”nya” – hade varit en fördel när M nu faktiskt verkar ha siktet inställt på en skarpare försvarspolitik.
I en debatt häromdagen kritiserade exempelvis partiledaren Anna Kinberg Batra (M) regeringen, ur ett försvarsperspektiv, för höjningen av ungdomsarbetsgivaravgifterna. Om avgifterna höjs ökar Försvarsmaktens kostnader med 260 miljoner kronor per år. Statsminister Stefan Löfven (S) menade att det inte är avgörande, då försvarsanslaget ska höjas.
Det senaste budet från Finansdepartementet som har cirkulerat är dock att man är beredd att skjuta till 2 miljarder över fyra år. En ansenlig summa pengar, men lite i jämförelse med de 16 miljarder som enligt Försvarsmakten krävs över en fyraårsperiod för att organisationen ska klara av att nå upp till förväntad förmåga.
I veckan som gick kom dessutom en rapport som riksdagens försvarsutskott beställt, vilken visade att var femte befattning – 6 000 platser – i försvarets insatsorganisation är obemannad. Det är resultatet av försvarsbeslutet från år 2009, vilket skulle ha varit genomfört förra året men som haltat på grund av resursbrist.
Om vårens försvarsproposition försenas av regeringens budgetstrul får Försvarsmakten kortare tid att förbereda sig för det nya beslutet, men det kan alltjämt träda i kraft den 1 januari nästa år. Ska det beslutet kunna genomföras bättre än det förra krävs det att anslagen matchar de politiska ambitionerna. Det är en förtroendefråga för både regering och opposition.