Skolverket publicerar en strid ström rapporter. För 2017 finns 143 och redan finns 58 för 2018. Vissa rapporter Ă€r rent administrativa, men andra liknar det som brukar kallas âbestĂ€llningsforskningâ. Ăr detta vĂ€l anvĂ€nda pengar? NĂ€r myndigheterna sjĂ€lva utför forskning Ă€r linjen mellan politik och forskning oklar, nĂ„got som förstĂ€rks nĂ€r medierna plockar de detaljer som intresserar dem ur rapporterna.
Politiskt inriktad forskning om utbildning intresserar sig sÀllan för vad elever lÀr sig utan mer för skillnader mellan eleverna. Analyser av familjebakgrundens betydelse för skolresultaten och skillnader mellan skolor (2018:467) söker förklaringar till elevens resultat i förÀldrarnas inkomst, studienivÄ och migrationsbakgrund, sÄ kallade socioekonomiska faktorer. SÄdan forskning, vanlig bland ekonomer, sociologer och pedagoger, rÀknar med att mÀnniskor Àr mer eller mindre förutbestÀmda av sin miljö.
Om man talar med lÀrare om varför vissa elever gör framsteg och andra inte, sÄ nÀmner de att de elever som det gÄr bra för kommer till lektionerna, deltar i lektionsarbetet, gör lÀxorna och förbereder proven i god tid. Elever som inte klarar studierna Àr sÄdana som inte har skaffat sig förkunskaper pÄ tidigare stadier, som skolkar, som inte gör lÀxor och som uteblir frÄn prov. SÄdana fakta intresserar sig inte den hÀr rapporten för, men vi fÄr veta att skillnaderna mellan elevernas resultat ökar. Som orsak pekar rapporten pÄ nyanlÀnda och skolval men konstaterar samtidigt att den inte kan förklara mer Àn en viss del av skillnaderna. Vilken Àr dÄ orsaken?
FrÄn gymnasieskola till högskola (2018:466) frÄgar sig om eleverna frÄn studieförberedande program i gymnasiet Àr vÀl förberedda för att fortsÀtta med högskolestudier. Detta undersöks genom att se hur mÄnga poÀng studenterna tar under första Äret pÄ högskolan. Till skillnad frÄn den andra rapporten sÀger den hÀr tydligt att det Àr studentens eget betyg och inte förÀldrarnas utbildning som förutsÀger om studierna kommer att gÄ bra.
Det vĂ€sentliga i rapporten Ă€r att elever med svaga gymnasiebetyg inte lyckas bra, men rapporten undviker att dra slutsatsen att högskolor inte borde ta in studenter pĂ„ den lĂ€gsta nivĂ„n E. I stĂ€llet avslutas den med att högskolan ska anpassa sig till de studenter den fĂ„r, vilket Ă„terspeglar synen pĂ„ högskolestudier som rĂ€ttighet och social service. Rapporten har funnit att friskoleelever har sĂ€mre resultat Ă€n andra men kan inte förklara vilken orsaken skulle vara till det ovĂ€ntade resultatet. ĂndĂ„ framhĂ„lls det resultatet av journalister.
John Hatties oomtvistade resultat frÄn ett mycket stort material pekar pÄ lÀrares skicklighet och elevers anstrÀngning som avgörande faktorer för studieframgÄng. De hÀr tvÄ skolverksundersökningarna gÄr inte till botten med de studerade frÄgorna men förmedlar resultat till journalister som i sin tur anvÀnder dem efter eget huvud. PÄ det hÀr sÀttet ger kombinationen forskning och journalistik knappast det man förvÀntar sig av forskning: mer och bÀttre kunskap.