Jag skrev häromdagen hur bostadsbristen absolut är ett problem, men inte ett så stort problem för att nå befolkningsmålen som många föreställer sig. På Sveriges sönderreglerade bostadsmarknad så har inflyttningsorter bostadsbrist medan utflyttningsorter har lediga lägenheter. Det är inte primärt tillgången på lediga lägenheter som styr flyttströmmarna.
Den där verklighetsbeskrivningen gillade inte Folkbladets vikarierande ledarskribent David Lindvall. Även om han medgav att ”till viss del har väl Linder rätt”.
Lindvall framhöll bostadsbristen som ett problem ur flera aspekter. Och det håller jag ju med honom om. Men han hävdade också att:
”Och Gotland skulle kunna konkurrera med en tillgänglig bostadsmarknad, med hyreslägenheter till rimliga priser, om vi vill.”
Vad bra! Så synd att Lindvalls partikamrater i Regionledningen avstår från detta! Det är också beklagligt att Lindvall i hastigheten glömmer att berätta hur det ska gå till. För att bygga ”hyresrätter till rimliga priser” är liksom lite svårare än att skriva det i en ledare.
Sveriges sönderreglerade bostadsmarknad är ett problem. Vi kommer aldrig till rätta med problemet utan en ärlig debatt. Och allra längst från en lösning är vi när debattörerna inte ens är ärliga inför sig själva.