Den som vill utbilda sig till och jobba som läkare i Sverige har en elva terminer lång utbildning att gå igenom, vilket är rimligt. Enbart läkarutbildning räcker dock inte för att få legitimation, utan läkaren måste också genomföra allmäntjänstgöring, AT, som ger handledd praktisk erfarenhet från yrkeslivet och avslutas med ett kunskapsprov. Men nu har riksdagen beslutat att från 1 juli 2020 ta bort AT och i stället införa bastjänstgöring, BT, som en obligatorisk introduktion till specialisttjänstgöringen, ST, som i dagens system kommer efter AT.
Ett av problemen med nuvarande ordning är att det finns för få AT-platser. Eftersom det går att ansöka om läkarlegitimation först efter AT blir det ett problem att många tvingas vänta långa perioder innan de ens kan få en plats.
Införandet av BT kommer i viss mån att leda till fler platser, eftersom den ska kunna erbjudas på alla hälso- och sjukvårdsnivåer och vid fler vårdinrättningar än de som i dag kan erbjuda AT. Men införandet av BT sker under förutsättning att förslaget på en ny läkarutbildning införs.
Enligt förslaget förlängs läkarutbildningen till tolv terminer, alltså sex år, och ska då kvalificera för att få läkarlegitimation direkt. En sådan förändring skulle harmonisera det svenska systemet med läkarutbildningar i många andra europeiska länder, där det dessutom är populärt för svenska studenter att läsa sin utbildning.
Med en legitimationsgrundande svensk utbildning och BT blir vägen till att jobba som läkare i Sverige enklare, oavsett var man har gjort sin utbildning. Även den som har utbildats utomlands, inom eller utanför EU, skulle behöva genomgå BT som en del i ST, vilket ger en bättre grund till att arbeta som läkare i Sverige.