Resistenta bakterier är ett stort hot mot mänskligheten och förtjänar mer uppmärksamhet. Så länge utvecklingen av ny antibiotika håller något så när jämna steg med bakteriestammarnas evolution hålls infektionsdödligheten nere. Tyvärr ökar spridningen av multiresistenta bakterier även i Sverige.
Hittills i år har 86 fall av infektioner av bakterier som är resistenta mot alla former av antibiotika konstaterats, vilket motsvarar en fördubbling jämfört med förra året. Inom Grekland, Turkiet, Malta och Italien är spridningen av resistenta bakteriestammar landsomfattande och därmed svårbekämpad.
Globaliseringen och det ökade resandet gör att bakterier sprider sig snabbt. Därför måste arbetet för att bekämpa antibiotikaresistens vara global. FN:s världshälsoorganisation, WHO, har här en viktig uppgift.
Det räcker inte med att vi i Sverige är försiktiga med förskrivning av antibiotika om resistensen utvecklas på andra håll i världen. Till exempel genom att allt rikare kineser kräver antibiotikabehandling för förkylningsvirus, fastän antibiotika inte har någon effekt på virus.
Men det är inte humankonsumtionen som utgör den stora volymen. 80 procent av antibiotikaanvändningen sker inom djuruppfödningen. Hårt rationaliserad djuruppfödning med många djur på en liten yta innebär stora risker för smittspridning inom en djurbesättning. Därför blandas antibiotika i maten, i förhoppning om att djuren ska överleva fram till slakten.
I Sverige är detta förbjudet sedan år 1986, inom EU sedan 2006. Det hindrar dock inte att djuruppfödningsindustrin, som är något annat än lantbruk i traditionell mening, från att fuska. Förra året uppdagades en skandal i Danmark där en svinuppfödare hade 50 kilo illegalt antibiotikapreparat på gården.
Samma år avslöjade DN (13/11-14) i ett stickprov att fyra av 20 slumpmässigt valda danska fläskfiléer innehöll motståndskraftiga MRSA-bakterier. Tillståndet i den danska grisindustrin är allvarligt även för sjukvården. När en dansk som arbetar med grisar behöver sjukhusvård isoleras patienten för att minimera risken för spridning MRSA-bakterier.
Konsekvenserna av spridningen av resistenta bakteriestammar är dödliga. EU-kommissionen räknar med att 25 000 personer dör inom unionen till följd av att den tillgängliga antibiotikan inte biter. Siffrorna för EU, USA och Thailand är 75 000 dödsfall per år. Globalt uppskattas omkring en halv miljon dödsfall relateras till resistenta bakterier.
Ökar spridningen av de resistenta bakteriestammarna och ny antibiotika inte hinner utvecklas i tid kommer många fler att dö av vanliga infektioner. Ett enkelt kirurgiskt ingrepp blir plötsligt livsfarligt.
Resurssvaga länder kommer att drabbas hårt. Redan i dag kan 70 procent av fallen av blodförgiftning hos nyfödda inte behandlas i Tanzania.
Medvetenheten om problemen med antibiotikaresistens måste öka. Vi ska som patienter inte vänta oss att antibiotika ska skrivas ut så fort vi är lite sjuka. Dödshotet från de resistenta bakterierna är högst reellt.