I gårdagens ledare citerade jag något som länsstyrelsen skrivit om på sin hemsida:
"Till skillnad mot det svenska fastlandet, har här på ön endast funnits ensamgårdar, vilket helt präglat det gotländska kulturlandskapet."
Länsstyrelsen har fel, visar det sig. Åtminstone enligt Gustaf Svedjemo, som är universitetslektor vid Institutionen för arkeologi och antik historia och verksam Uppsala universitet Campus Gotland. Han mejlade mig under gårdagen och påpekade att:
"Jag har i min avhandling som kom 2014 visat att det visst fanns byar på Gotland, dock inte kamerala sådana. De första lantmätarna som karterade Gotland mellan åren 1692-1705 skrev att gårdar låg i 'byalag' med varandra. Detta gäller cirka hälften av gårdarna på Gotland, de resterande sades vara 'enstaka', det vill säga ensamgårdar. Byar finns också flitigt omnämnt i etnologiskt material."
Gustaf Svedjemos avhandling heter Landscape Dynamics: Spatial analyses of villages and farms on Gotland AD 200-1700. Vilket, om jag ska försöka mig på att översätta, på svenska blir: Landskapsförändring: En rumslig analys av byar och gårdar på Gotland år 200-1700.
Avhandlingen finns tillgänglig på nätet (på engelska) på följande adress: http://goo.gl/SnXzXz
Vad gäller byproblematiken så rekommenderar författaren speciellt sidorna 18 till och med 38.