Jag fick en liten sådan där aha-upplevelse i går som jag skulle vilja dela med mig av. Det kom nya instruktioner väldigt sent i den process som ledde fram till länsstyrelsens förslag till nya och utökade Natura 2000-områden. Anna-Lena Fritz vid länsstyrelsens naturvårdsenhet beskrev processen i GA den 23 februari:
– Vi fick direktiven från Naturvårdsverket i två omgångar, varav de sista så sent som den 14 november. Efter det har vi haft fullt upp med att inventera. Det har inte funnits tid till möten.
GA skrev också om hur: ”Det sista direktivet innehöll uppgifter om vilka naturtyper som skulle ingå i förslaget, bland annat karsthällmarker och basiska berghällar.”
Hur kom det sig, att nya instruktioner anlände så sent?
Vad hände i början oktober, strax före dessa nya, sena instruktioner?
Landet fick bland annat en ny miljöminister i form av Åsa Romson (MP).
Den 12 mars skrev jag:
”Uppdraget tycks ju ha omskapats och utökats i en dialog mellan verket och länsstyrelserna.”
Och miljödepartementet, misstänker man ju.
Vad kallas det om ett statsråd lägger sig i myndighetsutövning i detaljfrågor på ett otillbörligt sätt? Ministerstyre.