Viktigt med korrekt information
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Där talas mycket om bemötande och att använda sig av ett vokabulär som förstås av "vanligt folk", i domar till exempel.
Det svenska rättsväsendet har sina brister. Bland annat visar utredningen hur många målsägande känner obehag att vänta i samma väntrum som åtalade och vittnen. Att åtgärda sådana självklarheter är nog enklare än att få rättsväsendet att byta till ett mer begripligt språk.
På en liten ort som Gotland är risken stor att man stöter på någon som utsatt en för brott, inte bara i väntrummet utan också på gatan eller i affären. Sådant hör små orter till men värre är att chansen/risken även är stor att man känner till någon av nämndemännen som är satta att avgöra målet.
Utredningen föreslår också att domstolarna ska ha en "mediedomare", inte för att döma mediernas bevakning utan för att underlätta den, vara mer öppna och tillgängliga med att förse medier med korrekta fakta.
Denna kedja börjar ju redan vid polisen och det är lätt att instämma i Mats Linders ledare i gårdagens GA att det behövs en klar förbättring i polisens information till medier. Har man utsett en informationsansvarig kan inte denne göra sig otillgänglig och hålla inne med information.
Polisen på Gotland har ibland uttalat sig nedsättande om mediernas rapportering och det ger ett sken av att man inte ser det som att man informerar allmänheten utan enskilda journalister eller medier, att man har en njugg inställning för att "minska skaderisken" vilket naturligtvis får helt motsatt effekt. Medierna får förlita sig till andra källor och risken för att det blir fel ökar markant.
Ingen kräver att polisen ska lämna ut obekräftade uppgifter, bara vara tillgänglig och tala om vad som faktiskt händer.