Vem sätter värde på kulturen?
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
När kommunstyrelsen beslutade att inte ge Gotlands Filmfond de fyra miljoner man hittills fått i kommunalt stöd är det därför inte bara ett tillfälligt uppehåll som eventuellt kan återupptas i nästa budget.
När satsningen på filmverksamheten i Fårösund inleddes gjordes det med långsiktighet. Erfarenheter från andra filmsatsningar i Sverige visar att det tar tid att bygga upp både verksamhet, kompetens och förtroende.
Vi börjar nu skörda lite av de vinster som Gotland får av redan gjorda inspelningar. Tv-serien "Främmande fågel" gav under flera veckor vackra (och förvisso även skrämmande) bilder från Gotland ut till miljoner tittare.
Sedan starten av Gotlands Filmfond 2003 har dessutom 20 långfilmer spelats in på Gotland. 18 miljoner har satsningen fått i statligt omställningsstöd och enligt uppgift har verksamheten omsatt 345 miljoner kronor varav 80 har stannat på Gotland. Vad pr-värdet kan räknas till kan man bara spekulera i.
GT:s kulturredaktör, Bengt Valentinsson, skrev i en krönika förra veckan att ingen av de svenska filmfonderna går runt av egen kraft. Frågan man kan ställa sig då är om man överhuvud taget ska stödja en verksamhet som ändå inte bär sig?
Men pengarna som kommer in genom filmproduktionen hamnar inte i Gotlands Filmfond utan i det övriga gotländska samhället.
En lärdom att dra av kommunens kallsinnighet till att fortsätta stödja Filmfonden är att man från fonden måste bli bättre på att kommunicera utåt.
Det är lätt att instämma i ropen efter en levande politisk kulturdebatt på Gotland. En debatt som är lyft över egenintresse och som istället talar om vikten att inse kulturens värde och våga satsa på den kreativa näringen vars intäkter inte i första hand kommer kulturproducenten till del.
För finns det någon verksamhet som direkt och konkret stärker Gotland som varumärke så är det kulturen, däribland filmproduktionen.