Vattnet används på fel sätt
Varför fortsätter vi med vattentoaletter, när den drar så mycket vatten? Den stora miljöboven bredvid kalkindustrin är vattentoaletten. Vi spolar ner all vår avföring med dricksvatten. Dricksvatten är livsmedel.
Foto: Jurek Holzer/SCANPIX
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Den stora miljöboven bredvid kalkindustrin är vattentoaletten. Vi spolar ner all vår avföring med dricksvatten. Dricksvatten är livsmedel. Vi spolar toaletten med livsmedel, du, jag, de flesta av öns innevånare och förhoppningsvis har vi ändå bland det renaste dricksvattnet i världen.
Det är grymt att beslutet om ett eventuellt nytt kalkbrott vid Ducker i Bunge kommer just nu, när nedläggningen av Nimbus är känd. Självklart våndas öns politiker. Det är ett stort risktagande man gör om man säger ja, trots konsekvensbeskrivning som gjorts om vattenfrågan på norr.
Pumpar ut dagvatten i Östersjön
Miljön råkar alltid i kläm i förhållande till industri och arbetstillfällen. Jobben går alltid först. Det är inget nytt. Men heller i längden knappast självklart. Det krävs stort mod att bana nya vägar.
Vägar som bland andra den socialdemokratiske regeringens sakkunnige man på miljö Stefan Edman skriver under på i en insändare i torsdagens GT. Alla företag, också kommuner, måste ha ett ständigt pågående nytänk av produktutveckling för att överleva.
Stefan Edman var den som i slutet på 1980- talet lärde mig och många andra, att det vatten som finns i världen idag i alla oceaner och andra vattendrag, är det vatten som faktiskt existerar och alla över hela jordklotet måste samsas om. Därför blir det förunderligt när till exempel Cementa tillåts pumpa ut dagvatten i Östersjöns bräckta vatten. Ännu mer förunderligt blir det när Wera Svensson, suppleant i tekniska nämnden, skäller på folks vattenanvändning, som det enbart skulle vara orsaken till oron för försämrat vatten på norra Gotland.
Wera Svensson som socialdemokrat borde känna till att hennes parti under alla år drivit tillväxt, tillväxt. Och vad är tillväxt annat än köpa, köpa och producera, producera.
Varför vattentoaletter?
Tekniska nämnden och Gotlands kommun har vaknat upp sent, när det gäller vattenfrågan och biter sig lätt fast i ensidiga lösningar, kan man tycka. Varför fortsätter vi med vattentoaletter, när den drar så mycket vatten? Hur minskar vi vattenanvändning genom ett vettigt kretsloppstänkande?
Tekniska lösningar tycks Wera Svensson fnysa åt, men vatten kan sparas på många sätt. Framförallt med nya anläggningar kring just vattentoaletter och avloppsfrågor. Omvandla avföring och diskvatten till en resurs i stället för något nödvändigt ont. Det finns fler lösningar än vattenreningsverk, som just nu är inne i den politiska världen, andra lösningar som borde utprovas.
Tekniska nämnden och byggnadsnämnden kan gå i bräschen, som ekokommun, för andra anläggningstyper utprovas i andra kommuner. Som till exempel sorterande anläggningar eller svartvattenanläggningar i kombination med biogasanläggning. Det är teknik som kan återföra fosfor till jordbruket. Minska konstgödselanvändning.
Beprövad teknik kan utvecklas
Varför kan jag inte som kommuninnevånare i Värmland få sortera ut mitt bad- och diskvatten på min gräsmatta och spara på kommunalt vatten eller eget färskvatten?
Teknik finns, det skall politiker till att våga tro på att en människa kan hantera sin egen drift, att beprövad teknik kan utvecklas, att kretslopp visst kan fortsätta om vi skapar många små bra avlopp kring Östersjön.
En droppe är en droppe, men den bildar i slutändan en ocean.