Vårt trygga äldreboende
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
För inte så länge sedan var det knappast möjligt för äldre människor att bo kvar hemma på ålderns höst. Nu för tiden har hemtjänst, hemsjukvård, färdtjänst, bostadsanpassning och andra utbyggda frihetssatsningar ändrat förutsättningarna i grunden. Men frågan är om inte pendeln har svängt för långt.
Gamla människor som skulle vilja ha ett annat boende men som känner sig främmande inför att flytta till särskilda boenden där många har mycket omfattande vårdbehov hamnar i kläm.
Därför är Äldreboendedelegationens arbete angeläget. I veckan presenterade den ett delbetänkande om behovet av senior- och trygghetsbostäder. Delegationen konstaterar att det finns en hel rad olika definitioner av äldreboenden i dag som skapar förvirring.
Mellan det ordinära boendet och det vård- och omsorgskrävande alternativ som i dag kallas för särskilt boende vill delegationen se två andra former. Dels seniorbostäder på den ordinarie bostadsmarknaden med god tillgänglighet och gemensamma lokaler, dels trygghetsbostäder för dem som behöver mera hjälp och service i vardagen.
De senare ställer krav på kommunerna och delegationen sätter inte ned foten om det krävs skyldighetslagstiftning eller om det räcker med frivillighet. Egentligen borde det räcka att peka på vinsterna som går att göra med att erbjuda det utan att ta till tvång. Genom att erbjuda sådan boendeform kan kommunerna på sikt spara pengar i uteblivna tunga vårdåtaganden. Frågan är om sådana insikter räcker för att göra kloka prioriteringar?