Varför är skolan rädd för politik?
Skolans uppgift är att fostra demokratiska medborgare. Varför säger då öns gymnasieskolor nej till de politiska ungdomförbunden.
Foto: Zettergren Bengt
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Skolan har ett demokratiuppdrag. Enligt skollagen och skolans styrdokument skall skolan fostra fullvärdiga demokratiska samhällsmedborgare. Dessutom konstaterar myndigheten för skolutveckling att "demokratiuppdraget är framåtsyftande, målet är att få ett samhälle som genomsyras av demokratiska värden och med människor som kan, och vill, rösta i allmänna val samt även arbeta aktivt inom den representativa demokratin".
Gymnasieskolorna nobbar
I dagens läge har ungdomsförbunden väldigt svårt att komma in på våra gotländska gymnasieskolor. De ansvariga säger sig ha svårt att kontrollera innehållet på material och på ett bra sätt kunna bemöta det förbunden säger. Därför får ungdomsförbunden nobben.
Det anser jag som väldigt oroväckande. Ungdomsförbunden måste anses som en budbärare för den representativa demokratin. Ungdomar bryr sig allt mindre om politik.
Jag hör själv hur jargongen bland ungdomar går. Folk stånkar och slutar lyssna bara man nämner minsta sakfråga. De som är aktiva måste få en chans att visa att ungdomar kan engagera sig och hur man kan göra det. Dessutom visa att väldigt mycket, även i ungdomarnas liv, styrs av just politik.
Då är inte klassrumspresentationer alltid det bästa sättet (som skolorna idag föreslår). En klassrumspresentation blir precis som vilken lektion som helst. Personligen tror jag att människor inte orkar visa intresse eller kanske rent ut sagt inte vågar ställa frågor, när en hel klass, inklusive lärare, skulle uppfatta personers intresse för ett speciellt förbund eller en organisation.
Spontanprata i korridorer
Att i stället välkomna folk att spontanprata i korridorer och i kafeterior, att kunna ge möjligheten att diskutera, värdera personligen viktiga frågor och kunna få ett svar man verkligen förstår, tror jag är en viktig väg för att öka ungdomars inflytande i samhället och intresse för politik.
Problematiken blir då att man släpper lös organisationer och förbund med värderingar, som inte överrensstämmer med dom som skolan har till uppgift att sprida, exempelvis främlingsfientliga partier. Jag medger att det blir väldigt svårt att avgränsa vilka partier och organisationer som då skulle få använda sig av denna verksamhet, och självklart måste det ske under visa kontrollerade former. Men när dessa främlingsfientliga krafter i dag växer, gör dom inte det i offentligheten. Idag sker den verksamheten på platser där samhället har svårt att bemöta dom. Skulle inte skolan kunna vara en utmärkt plats för att bemöta deras argument?
Öppen debatt viktig
Jag tror att det är via en öppen debatt vi kan bekämpa dessa krafter. Dessutom har de flesta ungdomsförbund material att bekämpa dessa partier, de måste bara få chansen att sprida den.
Nu är det ett år till riksdagsvalet Det skall bli väldigt intressant och se hur Gotlands gymnasieskolor uppfyller skollagens uppdrag och lyckas uppmuntra eleverna att rösta. Deras röster kommer att behövas!