Vågar man hoppas på insikt?
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Det känns som man inte vågar hoppas på att Bergmanstiftelsen ska hitta en finansiär som kan hjälpa till att nå detta mål.
Vågar man hoppas att regeringens kallsinnighet inför kulturarvet vid Hammars ska vända till en insikt om vad detta är värt för Sverige?
Det vore så oerhört tragiskt om Bergmans hem skulle bli en privat sommarstuga och den unika platsen och atmosfären försvinna för alltid.
I dag inleds Bergmanveckan på Fårö. En attraktion i sig som lockar hit internationella storheter inom filmens värld som kanske inte vet något om Gotland, men Fårö känner de till.
Fårö och Gotland finns dock året runt, inte bara en vecka om året. Bergman bodde här, var skriven här och Fårö var hans plats på jorden.
Vad det skulle betyda för filmarbetare av olika slag att tillbringa några novemberdagar vid havet på Fårö, i samma rum där självaste Bergman vandrat, är förmodligen också det oskattbart.
Stiftelsens ordförande Ingvar Carlsson berättade i gårdagens GT att det finns intressenter som är villiga att ställa upp med pengar för stiftelsens räkning. Budgivningen av fastigheten beräknas pågå hela sommaren.
Låt oss hoppas att alla goda krafter samverkar med stiftelsens målsättning att bevara Hammars i Ingmar Bergmans anda.