Vad styr skolvalet?
Solbergaskolan i Visby är en av öns bästa skolor. Kommer föräldrarna välja skola efter närhet eller kvalité när valet blir fritt?
Foto: Tommy Söderlund
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Därför att den är så viktig inte bara för barnen, utan också för föräldrarna och skolpersonalen. Skolmaten ska ge en tredjedel av dagsbehovet. Den tryggheten för sina barn vill alla föräldrar ha och lita på. Förutsättningen för att skolarbetet ska bli framgångsrikt och inlärningen på topp, är att barnen får energi från bra skolmat. Skolmaten har en viktigt pedagogisk funktion. Därför hoppas jag de borgerliga låter bli att skära ner på skolmaten.
Skolan står inför mycket stora förändringar. Trots den briljant genomförda Skola Gotland 2008, där beslut togs om att lägga ner ett antal skolor för att kraftsamla på undervisningen i de kvarvarande, kan allt förändras de kommande åren. Elevminskningen gör att det ekonomiska underlaget för att driva skolor minskar. Ekonomiskt behövs det minst 60 elever i en skola för att den ska klara kostnaderna för personal och annat.
Nästa år får föräldrarna möjlighet att välja skola helt fritt. De behöver inte ta den som ligger närmast. Frågan är då vilka faktorer, som kommer att styra valet av skola. Sannolikt blir det som nu, den närmaste geografiskt. Men det kan också bli så att föräldrar allt mer tittar på skolans resultat och resurser och väljer skola efter studieresultatet. Om nu prov och betygsredovisningen i Måttbandet är ett bra mått, så visar det att skolorna i Visby och på Sudret är de bästa, medan Fårösund och Roma inte lyckas lika bra. Nu är inte betygsstatistik det enda som avgör hur bra en skola lyckas. Barnens social arv, det vill säga hur studiemotiverande deras föräldrar och uppväxtmiljö är, påverkar också studieresultatet. Skolan kan inte göra allt, men väldigt mycket.
Betygsstatistiken visar att de gotländska skolorna håller hög klass, men att det finns skillnader. Kommer då föräldrarnas val nästa år, leda till en snabbare nedläggning av skolor runt om på ön? Och att pengarna då inte satsas på skolhus, utan på att ge lärare mer fortbildning, stöd och större resurser till specialundervisning. Så att alla elever, och inte som nu bara runt 80 procent, går ur högstadiet med gymnasiebehörighet.