Vad får en politiker kosta?
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Kanske för att lönerna var ytterst modesta och synnerligen representativa för gotlänningar i allmänhet.
Våra lokala politiker som bestämmer om frågor som rör Gotland och gotlänningarna är, förutom en handfull ledamöter, fritidspolitiker som tillbringar stor del av sin fritid med att sätta sig in i olika frågor för att kunna fatta förhoppningsvis kloka beslut.
Ibland hör man krav på att politiker ska ha hög utbildning och nån sorts examen inom de områden de verkar. I Sverige har vi dock folkstyre och det betyder att makten ska företrädas av folket, det vi brukar kalla vanligt folk.
Däremot kan man så klart ställa krav på att alla förtroendevalda ska hålla sig välinformerade och att de är insatta i hur demokratin och samhället fungerar. Ett krav som för övrigt kan ställa på alla medborgare, men som vi som alltid har levt i en demokrati ibland har svårt att leva upp till.
Lönerna som redovisades är såklart inte lön för det politiska arbetet utan för det vanliga arbete som ledamöterna har. Däremot redovisade tidningen Dagens Samhälle i går hur olika de svenska kommunerna ersätter sina ledamöter i fullmäktige. För sådana arvoden utgår i de flesta kommuner, bara 20 kommuner av 290 har inga arvoden alls. Mest får ledamöterna i Solna som har ett årligt arvode på 34 900 kronor och utöver detta ersättning för varje sammanträde med 730 kronor och håller sammanträdet på längre än fyra timmar är det 1 460 kronor som gäller där.
Det finns en flora av olika modeller för ersättningen men Gotland ligger högst bland de kommuner som ersätter enbart per sammanträde, 1 690 kronor per sammanträde. Förutom arvodena får ledamöterna ersättning för förlorad arbetsinkomst, för resor och för de partigruppsmöten som oftast hålls i anslutning till sammanträdet.
Hobbypolitiker ska inte betala till för att få arbeta politiskt, det är inte rimligt, samtidigt ska de inte göra ekonomisk vinning på sina förtroendeuppdrag, det måste finns en balans.
Tidningen Dagens Samhälles redovisning avslöjar dock att ersättningarna sätts väldigt godtyckligt och det saknas riktlinjer och direktiv. Det kan inte heller vara rimligt.