Utveckling genom kreativt kapital
foto: kevin p. casey/scanpix
Foto: Kevin P. Casey
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
En av Gates viktigaste tankar handlar om hur privata företag kan bidra till utveckling och samtidigt tjäna pengar. I tidningen Times utvecklar han tanken om "kreativ kapitalism", där han konstaterar att Microsoft, liksom många andra företag, går miste om enorma affärsmöjligheter därför att man inte tror att fattiga människor är en intressant marknad. Men om man ser till de två tredjedels fattigaste i världen, så har de en ofattbar köpkraft på cirka 30 000 miljarder kronor, som idag knappt exploateras.
Överraskande genomslag
Faktum är att vissa branscher redan har uppfattat potentialen. Läkemedelsföretag har, låt vara efter en lång startsträcka, börjat erbjuda läkemedel och hiv-behandlingar till priser som är gångbara för fattiga människor i utvecklingsländerna. Mobiltelefontillverkarna blev själva överraskade över genomslaget för mobiltelefoner i samma länder när de började erbjuda billiga telefoner och billiga abonnemang.
Samtitigt har mer lättillgängliga läkemedel och mobiltelefoner på många sätt revolutionerat livet i utvecklingsländer. Läkemedel räddar liv och höjer livskvaliteten. Mobiltelefoner gör till exempel att bönder kan ta reda på spannmålspriser i städerna och slipper vara utlämnade åt hänsynslösa uppköpare. Därmed läggs också grunden för verklig ekonomisk utveckling.
Mänskliga svagheter
De vinster läkemedelsföretag och mobiltelefontillverkare gör på försäljning i utvecklingsländer genom anpassade produkter och tjänster bidrar på många sätt också till ekonomisk och social utveckling i minst lika stor utsträckning som rent biståndsarbete.
Kapitalism är en oöverträffad ekonomisk modell för att skapa ekonomiskt välstånd. Men, liksom all annan mänsklig verksamhet, så lider den också av mänskliga svagheter. Kapitalism i sig skapar välstånd, men den garanterar inte att alla får del av välståndet och den innebär inte automatiskt att nya affärsmodeller prövas så länge gamla modeller fungerar.
Gammal vana
Det Gates efterlyser är egentligen en större kreativitet och experimentlusta också hos storföretag och hans motiv är inte bara att det blir bättre för världens fattiga, utan att det också är god kapitalism att leta nya affärsmodeller för att bredda marknaderna.
Frågan är då varför det inte sker. Precis som i fråga om upphovsrätten styrs människor och företag i mångt och mycket av gammal vana. Storföretag i film- och musikbranschen är vana vid en lukrativ affärsmodell och har svårt att förstå de utmaningar som modern teknik innebär.
Bland många konsumentorienterade företag är det inte bara en etablerad sanning, utan rentav en truism, att affärsmöjligheterna måste sökas hos köpstarka grupper. Ointresset för fattiga konsumenter innebär naturligtvis uteblivna intäkter men det innebär också, dessvärre, att dagens klyftor permanentas och vidgas.
Nya tankar
För svensk och europeisk utvecklingspolitik borde idéer om kreativ kapitalism vara högintressanta. Efter årtionden av försök till mer eller mindre planerad ekonomisk utveckling torde det stå klart att det krävs nya tankar. En utvecklingspolitik som i stället bygger på att marknadskrafterna är överlägsna i att finna kreativa lösningar på svåra problem och som därför söker samarbete med företag, inte bara genom att vädja till deras samveten utan också till deras vilja att tjäna pengar, skulle kunna finna nya spännande lösningar där ekonomisk vinst inte längre behöver sättas i motsats till ett rent samvete.