Utred effekterna!

Kommer Nordkalk om sju år ligga öde och en och annan turist cyklar förbi. Nu måste en konsekvensutredning göras om hoten mot jobben på norra Gotland.

Kommer Nordkalk om sju år ligga öde och en och annan turist cyklar förbi. Nu måste en konsekvensutredning göras om hoten mot jobben på norra Gotland.

Foto: Tommy Söderlund

Gotland2008-05-24 04:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
När P18 hotades av nedläggning gjorde kommunen och lässtyrelsen en konsekvensbeskrivning om så skedde. Den visade att om de cirka 600 jobben på P18 skulle försvinna, så försvann mer än det dubbla indirekt. P18 var en motor i ekonomin.
Nu är kalkindustrin på norra Gotland hotad. Får de inte tillstånd att bryta mer är det slut. Och deadline, slutpunkten, ligger nära i tiden. Inom tre-fyra år. Det Gotlands kommun, som har det regionalpolitiska utvecklingsansvaret på ön. Om den politiska kommunledningen har någon handlingskraft och energi, så borde den nu omedelbart tillsätta en konsekvensutredning över vad som händer om både Nordkalk och Cementa lägger ner inom fem-sju år.
Vilka konsekvenser får det och vad kan kommunen göra för att hitta ersättningsjobb? Kalkindustrin är en jobbmotor och ekonomisk motor på norra Gotland. Det går inte att blunda och hoppas på det bästa. Går det att både klara dricksvattenförsörjningen och bryta kalksten? Kalkstenen ger ju inte bara jobb, den är viktig för stålindustrin, men också för att förbättra miljön. Kalken är viktig för reningen exempelvis av Stockholm stads dricksvatten.
Kommunen måste kräva av Nordkalk och Cementa att de får bekosta några vattenreningsverk, om de ska bryta kalksten. De riskerar ju gotlänningarnas dricksvatten med brytningen och måste då betala för att motverka detta genom att bekosta reningsverk. Det borde var ett självklart krav från kommunledningen för att rädda både jobben och dricksvattnet på norra Gotland.
Nu sker neddragningar av arbetsstyrkan på Nordkalk under några år. Från cirka 120 till 60. Det är några få som går i pension, resten är de unga mellan 20-30 år. Norra Gotland utarmas på unga familjer, som tvingas flytta till fastlandet. Befolkningen minskar ännu mera och det bli svårare att klara vår sjukvård, skola, barnomsorg och äldreomsorg.
Därför måste den politiska ledningen vakna och agera. Nu. Oron på norra Gotland stiger och de som kan, drar därifrån. Hoten mot norra Gotland får avgörande betydelse för utvecklingen på hela Gotland och borde vara högprioriterad av en kommunledning, som säger sig vilja främja tillväxten på Gotland. Nu är det verkligen upp till bevis!
Läs mer om