Utan känsla inga riksdagsplatser
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Det parti som samlades i helgen till riksårsmöte visar många tecken på politisk omognad. När Ekot intervjuar partiledare Jimmie Åkesson duckar han vigt för reporterns alla frågor. Åkesson har uppenbarligen lärt sig ett och annat knep. Med eller utan en naturbegåvning i toppen har Sverigedemokraterna stora problem. Inte minst märks det när politiken ska formuleras. Partiledaren har svårt att redogöra i detalj för vad man egentligen står för. Det luddiga uttrycket "Sverigevänlig" är det enda matnyttiga som bjuds.
Bryr sig bara om flyktingfrågan
Nu kan vän av ordning protestera att missnöjesrörelser sällan har några sakpolitiska program. Det handlar ju framförallt om att protestera. Sverigedemokraterna bryr sig bara om flyktingfrågan. Utlänningarna ska ut. Punkt.
Samtidigt lyfter Sverigedemokraterna själva fram Danmark som ett framgångsexempel. I vårt södra grannland har främlingsfientliga Dansk Folkeparti etablerat sig som en inflytelserik kraft i politiken. Utan Pia Kjærsgaards stöd kan inte statsminister Anders Fogh Rasmusen regera vidare.
Nyliberalt uppror
Det Sverigedemokraterna glömmer är att partierna mer är kusiner än politiska syskon. Dansk Folkeparti är en avläggare till Mogens Glistrups Fremskridtsparti. Under 1970-talet ledde Glistrup ett nyliberalt uppror mot välfärdsstaten. Med i partiet hade han en ung talangfull kvinna. Kjærsgaard började sin bana med att skriva insändare i lokaltidningen. Med tiden utvecklades hon till en politisk entreprenör. Fremskridtspartiets sönderfall gav viktiga lärdomar. När Kjærsgaard till sist startade eget tog hon Fremskridtspartiet främlingsfientliga budskap med sig i boet. För att förhindra att den nya skapelsen bröts sönder av interna motsättningar centralstyrdes allt i minsta detalj. Medlemsrekryteringen skedde enligt devisen det ska vara svårt att komma in och lätt att åka ut.
Poängen med jämförelsen är att Sverigedemokraterna är amatörer. De är den svenska högerextremismens politiska gren. Det ger helt andra förutsättningar. Åkesson har inte suttit i riksdagen i tio år för ett annat parti. Inte heller har han Kjærsgaards fingertoppskänsla. Det har visat sig svårt för ledningen att hålla ordning. Trots att man utesluter folk i parti och minut, uppstår ständigt nya oroshärdar. Det påminner inte så lite om Ny demokrati. Utan Ian och Bert.
Missnöjda har återvänt
Det kanske starkaste argumentet mot en valframgång är det faktum att socialdemokraterna befinner sig i opposition. Missnöjda socialdemokrater har återvänt till partifållan. Sahlin åtnjuter ett starkare stöd än Göran Persson. Det är svårt att se var den där sista procenten ska hämtas.