Uppgraderad förmåga att hantera kriser

Christina Salomonson har utrett regeringskansliets krishanteringsfunktion och blir förmodligen själv ledare för ett nytt kansli. Arkivbild: Jonas Ekströmer/Scanpix

Christina Salomonson har utrett regeringskansliets krishanteringsfunktion och blir förmodligen själv ledare för ett nytt kansli. Arkivbild: Jonas Ekströmer/Scanpix

Foto: JONAS EKSTRÖMER / SCANPIX

Gotland2007-10-15 04:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Det statliga maskineriet arbetar bäst i sakta mak. Frågor identifieras, debatteras, bereds, beslutas och genomförs under långa ledtider. Oftast skapar det inte större problem än otålighet och kritik över att förändring tar lång tid. Men ibland inträffar kritiska händelser som ställer höga och omedelbara krav på statens handlingsförmåga och flexibilitet, krav som det har visat sig är svåra att svara upp till. Det tydligaste exemplet på det är flodvågskatastrofen juldagen 2004.
Bristerna i samband med hanteringen av tsunamins sviter i Sverige är också upprinnelsen till debatten om att inrätta en krishanteringsfunktion i Regeringskansliet. I januari fick så Kustbevakningens generaldirektör Christina Salomonson regeringens uppdrag att utreda en sådan och nyligen överlämnade utredaren sin rapport till statsminister Fredrik Reinfeldt.
Christina Salomonson föreslår att ett välbemannat kansli för krishanteringens alla faser inrättas i statsrådsberedningen under ledning av en cheftjänsteman, som för övrigt ser ut att bli Salomonson själv. För att trygga samspelet med departementen sätts en statssekreterargrupp upp för den strategiska samordningen. Kopplingen ut till myndigheterna ges av ett speciellt krishanteringsråd.
En kris vore inte en kris om den inte per definition innehöll svåra omständigheter för beslutsfattare. De utsätts för en stark tidspress och tvingas agera utifrån ett föränderligt och ofta kaosartat beslutsunderlag. Det vore därför fel att förespegla att det finns en prefekt organisation som kan täcka upp för alla eventualiteter.
Vid en sammanvägning av ansvarsfördelning och krav på effektivitet och robust ordning framstår rapporten som en väl gjord avvägning av vad som är möjligt att förbättra. Ju förr den blir genomförd, desto bättre. Ingen kan ju veta när nästa kris bryter ut.
Läs mer om