Tydligt samband mellan pengar och lycka
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Enligt en ny undersökning från Folkhälsoinstitutet har svenskarna börjat må allt bättre. Mellan 2004 och 2008 har praktiskt taget alla symtom på psykisk ohälsa minskat: ängslan, oro, sömnproblem, stress, huvudvärk och trötthet. Det är glädjande tecken, minst sagt.
Men utredarna varnar för allt för mycket optimism. Trenden uppkom under högkonjunkturen och behöver inte hålla i sig särskilt länge till. Folkhälsoinstitutets senaste statistik kommer från förra våren, innan krisen slog till. Nu är risken stor att de dystra ekonomiska utsikterna kan förvärra läget.
"Man vet från tidigare att dippen i form av psykisk ohälsa kommer med viss fördröjning efter en lågkonjunktur", förklarar Katarina Paulsson, utredare på institutets avdelning för analys och uppföljning.
Enkäten visar också att den som är arbetslös eller har sjuk- och aktivitetsersättning mår sämre än den som har ett jobb. Även ekonomisk utsatthet får negativa effekter i form av olika psykiska symtom.
Det sägs ibland att pengar inte kan köpa lycka. Och visst stämmer det att andra värden än de ekonomiska spelar stor roll för hur tillfredsställd man är med livet.
Men att det samtidigt finns ett samband mellan arbetslöshet, dålig ekonomi och sämre psykisk hälsa är inte särskilt märkligt. Det är snarare en självklarhet att den som får utvecklas i sitt yrke och som har gott om pengar till mat och hyra har större chans att känna lycka och tillförsikt än den som är fattig eller arbetslös.
På senare år har allt fler forskare inom neurologi, filosofi, ekonomi och andra discipliner börjat intressera sig för lyckoforskning, teorier om vad det är som gör en människa nöjd med tillvaron.
Rönen är delvis motstridiga. Men mycket pekar på att förutsättningarna för ett lyckligt liv ökar om man bor i ett demokratiskt samhälle med starkt förtroende mellan människor, där det finns goda möjligheter ett arbete och förbättrad köpkraft.
Harvardekonomen Benjamin Friedman har exempelvis beskrivit, i boken "The Moral Consequences of Economic Growth", hur perioder av ekonomisk tillväxt också har lett till ökad jämlikhet, tolerans och öppenhet i samhället.
Och förra våren presenterade Whartonekonomerna Betsey Stevenson och Justin Wolfers en undersökning där de analyserat om samtliga nationella och internationella lyckoundersökningar under efterkrigstiden.
De kom fram till att det fanns ett tydligt samband mellan inkomst och lycka - och att det sambandet gällde över tid. Det viktiga är inte så mycket pengarna i sig, utan vad pengar kan ge: möjligheten till trygghet och självbestämmande.
Det borde vara något för alla tillväxtskeptiska politiker på vänsterkanten att tänka över. Ekonomisk tillväxt låter som ett krasst, materialistiskt mål för politiken. Men tillväxt som leder till stigande inkomster och ökad köpkraft ska inte underskattas - den är ett viktigt medel för välmående, stabila, demokratiska samhällen.