Tänk om Tomten fanns...
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Men att det faktiskt görs en hel del, även om det inte överensstämmer med den traditionellt socialdemokratiska modellen, nämns inte ofta i vänsterdebatten.
Att man inte tycker att det är rätt saker som görs är inte detsamma som att ingenting görs. De insatser som har prioriterats från regeringen är att samla alla befintliga krafter, något ganska naturligt istället för att bygga upp en ny "krisorganisation" det första man gör.
Visst skulle det vara oerhört skönt om det kunde komma en "jobbsamordnare" och vifta med trollspöt men det går ju inte att konstruera en tillverkningsindustri genom staten. Eller samordna jobb som inte finns.
Att staten skulle gå in som delägare i Volvo och Saab känns lite för mycket Sovjetunionen för mig.
Jag vet inte om regeringen gjort alla rätt, säkert kunde man ha gjort i alla fall annorlunda men jag gillar själva angreppssättet att stärka individerna istället för att lägga en kollektiv lösning över alla.
Det senaste beslutet om att tillföra arbetsförmedlingarna tre miljarder kronor för coachinginsatser tycker jag är ett utomordentligt sätt att stärka dem som blir utan jobb när industrin vacklar. Under nästa år beräknas 27 500 personer få stöd av personliga coacher och man satsar också de totalt åtta miljarderna på kompetensutbildning och generösa stöd till arbetsgivare som anställer långtidssjukskrivna.
Det finns så klart alltid mer man skulle kunna göra och mer pengar som skulle kunna satsas men att helt lindra konsekvenserna för en lågkonjunktur kan inte avkrävas någon regering.
Att regelmässigt hävda att inget görs och hävda att man själv skulle kunna göra så mycket mer kanske är passande i juletider när mångas tro på Tomten förstärks.