Svåra skolval
på riktigt. Ettorna i avdelningen Luft på Gråboskolan samlades i en ring på golvet i klassrummet tillsammans med klassläraren Anne-Li Träff och Gunnel Berntsson.
Foto: Tommy Söderlund
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Varför påpekar Eva Nypelius detta nu? Är det nästa område för besparingar, så att underskott och skattesänkningar ska kunna finansieras?
Inom skolan på Gotland finns det svåra avvägningar att göra. Förra året försökte skolpolitikerna att efter seriös och genomgripande diskussion minska antalet skolhus på Gotland, så att pengar kan satsas på de kvarvarande, så eleverna får bästa möjliga undervisning. Trots detta finns det skolor, som inte bär sin egna kostnader. Det krävs 60 elever för att en låg- och mellanstadieskola ska bära sina egna kostnader och det krävs cirka 190 elever för att ett högstadium ska bära sina egna kostnader.
Nu finns flera små skolor kvar, som alltså får regionalpolitiskt stöd för att finnas kvar. Varje år lägger kommunen åtta miljoner kronor på skolor, som inte bär sin egna kostnader på grund av för få elever. Egentligen borde dessa regionalpolitiska skattepengar tas från kommunens centrala regionalpolitiska konto. Men det har politiker inte velat, utan det tas från alla skolbarn i de skolor som är större. I praktiken innebär det att alla skolelever i de stora skolorna i Visby-området tvingas avstå lärartid till eleverna i de små skolorna runt om på Gotland.
De båda högstadierna Fårösund och Solklintsskolan i Slite får regionalpolitiskt stöd motsvarande en högstadieskola till. Om det blir en högstadieskola på norra Gotland bär den sina egna kostnader. Men vill politikerna ta detta svåra regionalpolitiska beslut?
En annan knepighet, som är svår att göra något åt, är att det uppstår friskolor, där kommunen lägger ner skolor. Senaste exemplet är Havdhem, som innebär en fördyring av skolan på Gotland med 1,2 miljoner kronor per år. Den lokalkostnad i Havdhem, som skolan ville få bort, kvarstår. Även om Stånga skola läggs ner, så sparas bara 744 000 kronor om året. Fler skolor måste bort. Kommunen har ingen makt över friskolorna, utan måste betala denna fördyring och lägga ner sina egna skolor. Det är inte lätt att vara skolpolitiker på Gotland.