Söva eller väcka?
Kultur måste ruska om människor och ge upphov till nya tankar. Ett samhälles utveckling dör med en sövande kultur.
Foto: Krister Nordin
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Min kritik är att för mycket av den gotländska kulturen är ett sömnpiller, som inte tar upp relationer mellan människor i dagens samhälle, utan i ett idylliserat bondesamhälle som inte längre finns.
Det verkar som Wera Svensson anser, att den gotländska kulturens främsta och kanske enda uppgift är att locka folk till Gotland. Den förfalskade bilden av ett för länge sedan överspelat bondesamhälle ska spridas till alla människor som inte bor på Gotland. Jag tror inte utvecklingen av det moderna och framtida gotländska samhället tjänar på att sprida en bild av Gotland som ett gammalt bondesamhälle. Det gotländska jordbruket är toppmodernt och specialiserat och bönderna är moderna mångsidiga företagare.
När så många på Gotland jobbar med bilden av Gotland och landat i det magiska Gotland, ska då kulturen förmedla en bild av enbart ett medeltida bondesamhälle med massor av kyrkor? Måste inte även kulturen hjälpa till att förmedla bilden av ett modernt Gotland med mycket bra kommunal service, flera framstående tjänsteföretag och en besöksnäring med varierat utbud.
Jag vill att både politiker och kulturarbetare funderar ordentligt om det är en sövande eller väckande kultur som produceras och visas på Gotland. Ska vi ha en bråkig kultur som väcker tankar och tvingar gotlänningarna att fundera i nya och annorlunda banor. Eller ska vi ha en kultur som effektivt deltar i sövandet av folkets tänkande. En kultur som fungerar som ett opium för folket, så de inte gör uppror.
Eva Sjöstrands Edda-texter är bråkiga för att hon som författare så starkt tar ställning mot vikingarnas idiotiska manliga idealbilder. Jag blev glatt överraskad av styrkan i hennes moderna budskap utifrån ett genusperspektiv jag gillar.
Jag inser att kultur kan vara bara njutning. Men det får inte bli huvudsaken. Kultur måste ruska om människor och ge upphov till nya tankar. Ett samhälles utveckling dör med en sövande kultur. Kulturen måste vara bråkig.